DELA
© Nya Åland

Visar åländskt skeppsbygge

Det fanns en tid då det byggdes fartyg i snart sagt varje vik på Åland. Om detta erinrar en utställning som har vernissage i Ålands sjöfartsmuseum i kväll, torsdag.
”Från stapelbädd till sjösättning – konsten att bygga ett skepp”, kallar man utställningen. Enligt museichef Hanna Hagmark-Cooper faller utställningen in i samma serie som den navigationsutställning som hölls i fjol. Museet strävar efter att belysa olika delar av den åländska sjöfartshistorien.
Utställningen riktar sig till alla sjöfartsintresserade men man hoppas också att speciellt skolorna skall ta den till sig för att på detta sätt ge de unga insikter i den skeppsbyggnadsverksamhet som förekommit på Åland.
Utställningen har planerats av museiassistent Heidi Wiktorsson och förverkligats av Anna Grönholm som nu är hennes vikarie.


Pröva på drevning
Anna Grönholm berättar att utställningen är uppdelad i en mera allmän del om skeppsbyggnadsverksamheten och en mera praktisk del som visar hur det gick till att bygga ett fartyg.
I den praktiska delen finns bland annat olika skeppsbyggnadsverktyg, allt från sågar och bilor till drevklubbor och drevjärn. I en modell med några däcksplankor, uppbyggd av båtbyggaren Hasse Holmström, kan besökarna också praktiskt få pröva på att dreva däcksnåt med hampdrev.
Att skeppsbyggnadsverksamheten på Åland varit omfattande är välkänt. I äldre tider handlade det om klinkbyggda skutor för bondeseglationens behov men på 1840-talet kunde man också börja bygga på kravell på Åland.
En verklig högkonjunktur inträdde efter Krimkriget och skutbyggen i trä pågick sedan ända in på 1920-talet. För sysselsättningen i byarna runt om på Åland betydde skeppsbyggena en hel del. De kunde, utöver byggmästaren, sysselsätta 20-30 man med själva bygget och dessutom smeder och andra hantverkare. Även om det mest var männens värld så kan också noteras att även kvinnor anlitades, bland annat för att spinna drev.
Sjösättningarna var stora och viktiga tilldragelser, som också får sin belysning i utställningen.


Skeppsbyggmästare
Som en representant för tidens skeppsbyggmästare presenteras Johan August Henriksson från Äppelö och ett av hans många byggen, skonertskeppet Irena som byggdes i Geta Snäckö år 1884. Med i montern finns både en segelritning och en halvmodell som användes vid bygget och hur resultatet blev kan man studera genom en modell av fartyget byggd av Viktor Andersson.
Ett modernare skeppsbygge representerar motorfartygen Helny och Havny från 1959 och 1965, de enda nybyggen som gjordes på Algots varv i Mariehamn.
Hur ett skeppsbygge gick till kan man också studera i de bilder som fotografen Rita Jokiranta lånat ut för utställningen. Bilderna som tagits när Albanus och Linden nybyggdes visar allt från kölsträckning till inredning. Utställd finns också en modell av Albanus, byggd av Runar Husell.
Utställningen har vernissage i kväll kl 18-20 med öppningstal av Leo Löthman som själv var med som hantlangare när Albanus byggdes. Utställningen pågår sedan till den 17 maj.


Pamir och Passat
Till sommaren följs den av en utställning kring Pamir och Passat som knyter an till att det i år gått 60 år sedan de för sista gången rundade Kap Horn. Det var överhuvudtaget sista gången som lastbärande segelfartyg rundade hornet.
Hanna Hagmark-Cooper berättar att utställningen öppnas den 28 maj, samma dag som Pamir lämnade Port Victoria och pågår till den 2 oktober, samma dag som hon nådde Falmouth med den sista vetelasten. Passat, som lämnade Port Victoria ett par dagar efter Pamir, hade anlänt till Queenstown på Irland den 19 september.
Under utställningen, som fått namnet ”Farväl till seglen”, skall man kunna följa fartygens färd vid olika tidpunkter.
Utställningen produceras av sjöfartsmuseet men kommer att visas på en rad platser både inom och utom Norden. För Ålands sjöfartsmuseum del är det den sista utställningen innan museet stängs för den om- och utbyggnad som skall starta till hösten.

JAN KRONHOLM

jan.kronholm@nyan.ax