DELA
© Nya Åland

Viktig bit sjöhistoria nu tillgänglig

Välskötta arkiv är samhällets minne. Nu har Ålands landskapsarkiv fogat en viktig byggsten till sina samlingar.
Sallyrederiets arkiv är efter ett och ett halvt års arbete uppordnat och tillgängligt: Inemot 800 arkivkapslar med tiotusentals handlingar om en viktig bit åländsk sjöfartshistoria. (På bilden arkivbiträdet Bördis Jansson, som arbetat med att ordna upp det stora arkivet i ett och ett halvt år.)
Det är med berättigad stolthet som arkivchefen Håkan Axelsson visar upp arkivhyllorna med raderna av arkiverat material som nu är tillgängligt för den som vill forska i rederiets historia, i Ålands ekonomiska historia eller sjöfartshistoria.
Här kan man finna både översikter och detaljinformation kring den rederiverksamhet som Algot Johansson byggde upp.


Skoaffär
Och mycket mer. Den skoaffär han drev vid Torggatan 1 redan innan han blev redare finns med, liksom också de många andra verksamheter som tillkom vid sidan av sjöfarten, sådant där han var ägare eller delägare: Mariehamns tryckeri, Algots varv, Quickly Tvättcentral, Gölby pälsdjurskoloni, för att nämna några exempel.
Håkan Axelsson berättar att arkivet donerats till Ålands sjöfartsmuseum som i sin tur deponerat det hos landskapsarkivet där det nu gåtts igenom, ordnats upp och försetts med den arkivförteckning utan vilken man står sig slätt i vilket arkiv som helst.
I själva verket handlar det inte om ett enda arkiv utan om arkiv för ett tjugotal olika verksamheter eftersom man före det egentliga Sallyrederiets tillkomst 1953 bildade skilda bolag kring vart och ett av de olika fartygen.


Jättearbete
När man ser de långa raderna med arkivkapslar, hylla efter hylla, är det lätt att inse att det varit ett jättearbete. Den som gjort jobbet med att ordna upp arkivet är framför allt Bördis Jansson, arkivbiträde sedan 23 år som går i pension på fredag.
– Det har varit mycket intressant och och spännande. Samtidigt också lärorikt. Det är det största arbete jag varit med om under mina år här, säger Bördis.
Hon är dock noga med att inte ta åt sig hela äran av arbetet utan framhåller också byråsekreterare Karin Manséns arbete med arkivförteckningen och den hjälp man haft av arkivchefen.
Nu finns alltså arkivet tillgängligt och man kan fråga vad det kan berätta.


Sparsamhet dygd
Enligt Håkan Axelsson kan det berätta om en viktig del i Ålands sjöfartshistoria och ekonomiska historia. Men det kan också berätta mycket om Algot Johansson och om den tid då han var verksam. Att sparsamhet var en dygd för honom ser man bland annat av de arkivmappar han använde under den tid han hade skoaffär.
– Han gjorde mappar av de papplådor som skofabrikerna levererade skorna till affären i och arkivmaterialet i mapparna är hopbundet med skosnören, konstaterar Bördis Jansson.


Noggrannhet
Både hon och Axelsson har också frapperats av den noggrannhet som man kan spåra i sättet att föra räkenskaper. Inte så mycket i huvudböcker och årsredovisningar som i den minutiösa uppföljningen av fartygen i de bevarade resekorten. Där finns varje last, varje resa, alla inkomster och utgifter som hänför sig till den antecknade.
– Det här var före datorernas tid men när uppgifterna i resekorten sammanställdes kunde man klart se vilka fartyg som var lönsamma och vilka som inte var det, säger Axelsson.
En centralfigur i detta arbete var Karl Rundberg, kontorschef under mer än femtio år.
– Rundberg var mycket noggrann. Varje dag har han under hela denna tid gjort anteckningar i sina almanackor, bland annat om var rederiets fartyg befann sig.
Almanackorna finns bevarade och är tillsammans med skeppsdagböckerna en guldgruva för den som vill ha fram uppgifter om de olika fartygen och deras resor.


Köp, byggen, haverier
Mycket material finns kring de haverier som inträffade med rederiets fartyg, sjöförklaringsprotokoll, försäkringshandlingar, kostnader för reparationer med mera.
Mycket handlingar finns vidare kring rederiets fartygsköp, fartygsförsäljningar och fartygsbyggen. Bland annat kan man finna inredningsritningarna till Viking Sally, sedermera känd som Estonia.
Som ett exempel plockar Håkan Axelsson fram försäljningen av tankern Sunny till Turkiet 1954.
– Köpesumman var 18.534 pund, 14 shilling och 8 pence, men det skulle ta 21 år innan allt var betalt. De som avhämtade Sunny i Mariehamn ville nämligen för tidigt gå utan lots och fartyget gick på grund och sjönk. Först 1975 hade Sally fått hela köpesumman inbetald.


Välskött företag
Ett mycket välskött företag menar arkivchefen är den bild som stiger fram ur handlingarna.
Något arkivmaterial, till exempel personalförteckningar och liknande, kan ännu finnas någonstans och man tar gärna emot ytterligare material som kan komplettera Sally-arkivet.


Erikson nästa
Arbete kommer också annars att finnas framöver. Sjöfartsmuseet har nämligen deponerat Rederi Ab Gustaf Eriksons arkiv i landskapsarkivet. Även om det materialet inte är lika omfattande som Sally-arkivet så kommer det att krävas en hel del arbete innan det är uppordnat.
Innan Nyan lämnar arkivet säger Håkan Axelsson:
– Skriv gärna att vi på fredag kl 14 bjuder på kaffe och tårta med anledning av att Bördis går i pension och att alla som vill tacka henne för hennes insatser här är varmt välkomna.

JAN KRONHOLM

jan.kronholm@nyan.ax

tfn 528 466

Foto: ERKKI SANTAMALA

erkki.santamala@nyan.ax