DELA
© Nya Åland

Vera tål att ses från början till slut

– Det här borde alla gå på.
Så säger Yvonne Rubey, mariehamnare som såg alla filmer på årets Verafestival.
– Sånt kan man göra när man är pensionär, säger hon med ett leende.
Årets festival, som avslutades med den traditionella filmfesten på lördagskvällen, bjöd på allt från Mariehamnsnostalgi från 1939 till en färsk dokumentär om sexuella övergrepp i den katolska kyrkan.
Tvära kast, alltså, och det är precis så som Yvonne Rubey vill ha det. Att följa med en filmfestival från början till slut och få hela den upplevelse som arrangörerna tänkt sig kan vara en omtumlande upplevelse.
Den första dagen med filmer som handlade om Åland var ”alldeles underbar”, tycker Yvonne Rubey. Publiken levde med, kom ihåg hur staden såg ut förr, reagerade och kommenterade. Rubey hyllar i synnerhet Jerker Örjans och Arn-Henrik Blomqvists färska dokumentär ”Oolannin sota”.
– Den var fruktansvärt rolig.
Men hon väjer inte för ”det svåra” – till exempel ”The green wave”, som beskriver politiska oroligheter i Iran med hjälp av rapporter på Facebook och andra nya sociala media. Eller ”Agnus dei”, filmen om en ung man som söker upp en katolsk präst som utnyttjade honom sexuellt när han var pojke.
– Jag är själv katolik. Det var förskräckligt, säger Rubey.
Men festivalupplevelsen stärker hennes tro på mänskligheten.
– Hela festivalen handlar om människan. Om hur vi alla är lika fast vi bor på olika ställen.


Visas ingen annanstans
Cecilia Wickström från Mariehamn studerar i Stockholm och har missat festivalen i flera år. Det försöker hon ta igen nu.
– Det är oerhört intressant. Här får man se filmer som man aldrig skulle ha chansen att se annars.
Hon var en av många som röstade på sina favoritfilmer. Årets vinnare blev rumänske Alexander Nanaus ”Ion B” om en konstnärligt begåvad hemlös man i 60-årsåldern som av en slump upptäcktes av en gallerist. I dag är Ion B en etablerad konstnär.
Av de åländska filmerna vad det ”Oolannin sota” som rankades högst av åskådarna.
Den fyra dagar långa festivalen lockade runt tusen besökare, säger Pia Rothberg-Olofsson i arrangörsgruppen. Ekonomiskt går det ihop ”med ett nödrop”, trots att bidragen från staden och Svenska kulturfonden minskat märkbart.
De höga lokalhyrorna på Alandica har pressat budgeten. Till nästa års festival är bio Savoy öppen igen och då är det tänkt att alla Verafilmer visas där.

Patrik Dahlblom