Ulla-Lena Lundberg skriver om grottmålningar och hällristningar
Förhistoriska hällristningar och grottmålningar är någonting som fascinerar författaren Ulla-Lena Lundberg. De utgör också ett centralt motiv i den bok hon just nu håller på att lägga sista handen vid.
När jag i går träffade Ulla-Lena Lundberg på stadsbiblioteket – där förberedelserna inför litteraturdagarna pågick för fullt – var det också kring den nya boken som det mesta av samtalet kom att kretsa. Senare på dagen skulle hon inleda ett seminarium i anslutning till litteraturdagarna med att läsa några avsnitt ur manuskriptet.
Ulla-Lena Lundberg säger att hon gjort ett avsteg från sina principer när hon tackade jag till att medverka i seminariet med en bok som ännu inte utkommit men att hon tyckte att temat var så intressant att hon gärna ville vara med: ”Naturen i kulturen”.
– Eller ”Kulturen i naturen”, om man vänder på det.
En resebok
Till utbildningen är Ulla-Lena Lundberg etnolog men hon har också religionsvetenskap i sin examen och har dessutom studerat antropologi. Och i studiet av grottmålningar och hällristningar ser hon anknytningar till dem alla.
– Min bok skall bli en slags resebok med grottmålningar och hällristningar som övergripande tema, förklarar hon.
Företeelsen är spridd över hela välden men här begränsar hon sig till Europa och Afrika. Det var också i Afrika som hennes intresse för grottmålningar en gång tog fart och någon erinrar sig kanske att hon i boken ”Regn”, från 1997, presenterar två parallella berättelser en om en afrikansk klippmålare och en om en modern vatteningenjör, båda regnmakare.
– Regnmakare kommer också att finnas med i den nya boken, avslöjar hon.
Klimatskeptiker
Rubriken för Ulla-Lena Lundbergs inlägg på seminariet i går var: ”Rouffignac: global uppvärmning”. Rouffignac i Frankrike är en av de mest kända platserna med grottmålningar i Europa.
En resa till Rouffignac för oss 13.000 år tillbaka i tiden, till 11.000 före Kristus. Och till den senaste istiden slut, en period som också innebar en ekologiska katastrof när isen smalt och havsnivån steg. Människor fick söka sig till mer höglänta trakter även om det skedde långsamt och under mycket lång tid.
Här kommer detta med den globala uppvärmningen in i bilden. Och kanske också våra möjligheter att lära oss något av det som skett under tidigare perioder i jorden historia. Av de klimatsvängningar som förekommit också tidigare.
– Det som skedde kring istidens slut har gjort mig till klimatskeptiker, säger Ulla-Lena Lundberg.
Hon menar att de grottmålare som levde för 13.000 år sedan nog också genom sin magi försökte vända utvecklingen utan att lyckas. På samma sätt tvivlar hon på att vi kan göra det nu.
– Däremot finns det ju många andra skäl för att vi skall minska utsläpp och föroreningar, tillägger hon för att inte missförstås.
Ingen debattbok
Trots att man kan finna och reflektera över paralleller till vår egen tid i boken så blir den ändå ingen debattbok. Själv beskriver hon den som en ”skönlitterär dokumentärbok”.
Hon hoppas att boken kan utkomma nästa år och sedan har hon ett – just nu vilande – romanprojekt att ta i tu med.
På frimärke
Lagom till litteraturdagarna har Söderströms förlag gett ut Ulla-Lena Lundbergs tredelare romansvit med ”Leo”, ”Stora världen” och ”Allt man kan önska sig” i nytryck och på lördag hedras hon av Posten Åland, tillsammans med Anni Blomqvist och Valdemar Nyman med ett författarfrimärke i serien Åländska författare.
Någon kanske erinrar sig att hon var skeptiskt till den omröstning som tidigare ordnades kring frimärksutgivningen.
– Jag tyckte att det borde ha varit självklart att Nyman, liksom Blomqvist, skulle ha varit med i frimärksplanerna från början men när Nyman ändå vann omröstningen så fanns det ingen orsak att bråka, säger Ulla Lena Lundberg som i övrigt ser fram emot att den här gången få vara med som en i publiken på litteraturdagarna.
