Tre veckor kvar till Joel-premiären
Nu är det tre veckor och några dagar kvar tills Joel-operan, en kulturell jättesatsning, har premiär.
Men alla de över 90 personerna i ensemblen vet att det går vägen trots att tiden är knapp. (I förgrunden Therese Karlsson, Mikael Fagerholm och Annika Sjölund ur ensemblen.)
I lördags träffades merparten av de medverkande för första gången. Hittills har alla delarna övat var och en för sig, men från och med nu ska alla bitarna i det stora pusslet fogas samman.
Det betyder att alla medverkande från och med nu bor på Åland – bara det en stor utmaning för viceproducenten och kassören Antje Bark.
– Det har varit riktigt svårt att hitta logi åt alla den här veckan när alla öspelsdeltagare är här. Sen blir det lättare.
Hon är född och uppvuxen på Åland, syster med producenten Rolf Lindqvist och gift med regissören för Joel-operan Richard Bark. De har i flera årtionden jobbat på Ystadsoperan i Sverige och har lång och gedigen erfarenhet av att sätta upp stora produktioner.
Massa ålänningar
Tre saker slår en omedelbart när man följer regissörens presentation av de medverkande.
Wow, vilken gigantisk satsning för lilla Åland. Så många fina förmågor man lyckats engagera. Och så många av dem som kommer från Åland!
Huvudrollen spelas som bekant av Joa Helgesson från Sverige. Men läkaren/konstnären Victor Westerholm, Joels mamma Erika, hans fästmö Aino och flera andra av de bärande rollerna spelas av ålänningar – Mikael Fagerholm, Therese Karlsson, Jenny Carlstedt, Annika Sjölund och Johnny Ahlström är solister.
För att inte tala om Lukas Fagerholm, pojken Joel Pettersson.
Kören är nästan helåländsk med lite förstärkning utifrån, och kompositören Nik Kotzev har bott på Åland i många år. En av ackompanjatörerna är Marcus Boman.
Röd tråd i rött
Också det stora arbetet med dräkter och scenografi bär åländsk prägel. Maria Antman, scenograf på Wasa teater i många år och numera verksam på Åland, berättar.
– Det går inte att göra en opera om Joel Pettersson utan att involvera hans måleri. Därför har jag valt att jobba med projektioner i fonden. En röd tråd har vuxit fram vartefter – olika nyanser av rött finns med som accent i nästan varje scenbild genom hela föreställningen. Jag bygger inga realistiska miljöer utan det blir en kombination av projektionerna och bara den rekvisita som är nödvändig.
Dessutom har man en ko som ska vara med på ett hörn – men kon är inte äkta utan tillverkad av glasfiber.
Kostymerna har åländska konstnären Barbro Eriksson och bortaålänningen Christina Snellman, kostymmästare på Uppsala stadsteater, skapat.
– Och så är jag faktiskt släkt med Joel på långt håll, avslöjade Barbro Eriksson för de andra deltagarna.
Hon har gjort ett gediget forskningsarbete för att förankra dräkterna i tiden och det dåtida samhället.
Pilotprojekt för huset
Också för huset, Alandica kultur och kongress, blir det premiär för en storsatsning av den här kalibern. Tekniken prövas, likaså faciliteterna – och redan har man insett att tvättstuga saknas för kostymerna.
– Vi har fått lov att tvätta i Arken och stan har lånat ut torkskåp, något vi är mycket tacksamma över, berättar producenten Rolf Lindqvist.
Han har för övrigt hela sin familj involverad i produktionen. Förutom systern och svågern är dottern Nadja Lindqvist med som regiassistent och frun Leena Lindqvist är projektsekreterare. Dessutom har han engagerat forna kollegan på Ålands radio Timo Mäntylä som inspicient.
”Jobba fysiskt!”
Regissören Richard Bark gav ensemblen lite vägkost:
– Jag kommer att ge er stor frihet på scenen. Jag ser repetitionsarbetet som en konstnärlig skapande process och är inte intresserad av teoretiska analyser. Vi ska jobba fysiskt och pröva oss fram!
En glad fyr på träffen var Jonas Dominique, etablerad dirigent i Sverige och son till Monica och Carl-Axel Dominique.
– Det blir jättekul att dirigera Joel-operan. Det finns många väldigt snygga melodier!
