Stämningsfullt till Jack Mattssons minne
Ålands kyrkosångskrets bjöd på en stämningsfull sångfest i Sunds kyrka på söndag kväll. En fest med regnet smattrande mot rutorna, med strömavbrott och levande ljus.
Och – inte minst – med ett programinnehåll med betoning på kompositören Jack Mattsson. (På bilden Kaj-Gustav Sandholm och Oratoriekören.)
Det var många som trotsade regnet och stormen och kyrkan i Sund var välfylld när sångfesten inleddes. Oratoriekören sjöng, under Kaj-Gustav Sandholms ledning och med Henrik Östman vid orgeln, Gunnar Wennerbergs ”Lover Gud i hans helgedom” där också publiken fick hänga med i det mäktiga hallelujat.
Kvällens lovsångstema fortsatte i Gabriel Faurés ”Oändligt han ger”, som Oratoriekören sjöng i Gunnar Hjorts svenska översättning, och vidare i Felix Mendelssohns vackra ”Hear my prayer – O for the wings of a dove” med sopranen Ulrika Sneitz som solist.
Byte till piano
Här bröt dock vädrets makter in och blandade sig i framförandet. Strömmen gick mitt i solot och tystade orgeln. Körmedlemmar och andra började tända fler stearinljus och snabbt plockades ett piano fram. Två gånger gick strömmen men kom också snabbt tillbaka. Dock genomfördes hela stycket till Henrik Östmans pianoackompanjemang, något som enligt min mening fungerade lika bra som om orgeln varit med.
Efter ”Hear my prayer” sällade sig det övriga körfolket till Oratoriekören och tillsammans med publiken sjöngs psalm 167, ”Sin enda grund har kyrkan i Kristus Frälsaren”. Nu ledde Katrin Gwardak körsångarna och Kaj-Gustav Sandholm satte sig vid orgeln som nu fungerade igen.
Sandholm fortsatte med Jack Mattssons vackra ”Cavatina” i orgelversion och beledsagade Ulrika Sneitz i den meditativa ”Gud jag behöver dig” till text av Valdemar Nyman för att avsluta detta Mattsson-avsnitt med en orgelkoral.
Kyrkoherde Juanita Fagerholm-Urch talade i sin aftonandakt om betydelsen av lovsång och glädje och erinrade om all den vackra musik som Jack Mattson lämnat efter sig åt oss.
Folklig svit
På detta följde sångfestens huvudnummer, Mattssons ”Vi vandrande själar”, den svit byggd på folkliga koraler upptecknade från olika delar av Svenskfinland som Jack Mattsson sammanställde som ett betställningsverk till den finlandssvenska kyrkomusikfesten i Karleby 1995. Bland de sju folkliga melodierna i sviten finns ”Jag är liksom ett ensamt får”, efter en uppteckning från Lumparland. Den bröllopsmarsch som inleder och avslutar sviten liksom dess bröllopspsalm med text av Lars Huldén är Mattssons egen musik.
”Vi Vandrande själar ” lämpar sig, genom sin folkliga erinran, utmärkt för ett framförande med kyrkokörer och den utgjorde denna regniga och mörka söndagskväll en utmärkt final på kyrkosångfesten. Sviten kan framföras både med orkester och orgel och det senare gällde denna gång. Katrin Gwardak ledde sångarna och Kaj-Gustav Sandholm stod för orgelmusiken.
