DELA
© Nya Åland

Ställningstagande i blått hö

Efter ett år i träda rymmer konståkern i Eckerö nu en ny utställning.
Det är Isa Hällström som med en installation med hösnesar, blått hö på rosa störar, vill ta ställning till den överdrivna djurförädling som fått sitt uttryck i biffdjuren Belgian Blue.
Temat är inte nytt för Isa Hällström, hon berättar att hon visade ett verk med samma namn också i en utställning vid Tunagården – den stenladugård intill Ålands folkhögskola som det fanns planer på att rusta upp – och därefter år 1999 i en utställning som Ålands konstförening höll i Borgå.
Då hade hon bara en snes med. Nu står fem snesar på konståkern. Gärna skulle hon ha fyllt hela åkern med blå snesar.
Ett problem i dagens värld är dock att få tag på löshö som kan användas. För den här installationen har hon fått klöverhö av en bekant i Eckerö, en bonde som odlar ekologiskt.


En protest
Installationen är konstnärens sätt att ta ställning. På ett plakat intill störarna ger Isa Hällström ett slags programförklaring. Där säger hon bland annat att installationen är en protest mot den form av djuravel som bedrivs enbart i syfte att öka den ekonomiska vinsten utan hänsyn till djurens hälsa och välbefinnande.
Den groteska biffrasen Belgian Blue blev mycket uppmärksammad på nittiotalet. Djuren med sina enorma biffmuskler hade utsatts för en så extrem avel att de hade svårt att röra sig och måste föda sina kalvar med kejsarsnitt. ”Foder för Belgian Blue” kunde kanske också vara blått. I programförklaringen skriver Hällström att installationen också är en protest mot besprutade och färgade livsmedel.
– Vem vet, kanske också kor och hästar kunde fås att äta mera om höet är blått, rosa eller violett.


Mot överdrifter
Det handlar alltså inte enbart om Belgian Blue.
– Jag protesterar också mot andra överdrifter, broilrar som inte kan gå och grisar med förlängda ryggar, säger Isa Hällström.
Konst som tar ställning och tillfälliga installationer som dyker upp och överraskar gillar hon. Gärna kunde det finnas mera av sådana spontana konstyttringar runt om i landskapet.
– En dröm som jag länge haft är till exempel att kunna måla ett dött träd någonstans mitt i en skog och överraska den som kommer vandrande i skogen.


”Tills vidare”
Simon Häggbloms verk ”Ithaka”, huset av svarta avlagda gummidäck, satte ju någon eld på när det visades på konståkern och även hans uppföljare, ”Vita huset”, utsattes för upprepad åverkan.
Isa Hällström utlovar endast att hennes installation som nu funnits på plats sedan i lördags kan ses ”tills vidare”. Hon hoppas och tror dock att hennes tema inte skall vara så provocerande, hösnesar går ju ändå ihop med landsbygdsmiljön och många omfattar hennes ställningstagande.


Uppmärksammas
Att verket uppmärksammas ges det dock ett konkret bevis för under den stund som Nyan besöker platsen. En bil kurvar in på parkeringen och föraren kollar in utställningen innan han åker vidare. En stund senare stannar Tina Gustafsson och Petter Ormann till med sina cyklar. De kommer från Stockholm och hyr stuga i Eckerö en vecka.
– Vi kunde inte riktigt avgöra vad det var vi såg och stannade därför, säger Tina.
Båda tycker att Isa Hällströms idé är fin och de håller med om att det ämne som utställningen aktualiserar är viktigt. De tar bilder av varandra vid de blå hösnesarna.


”Kultur är odling”
Peter Winquist som har arrende på konståkern tycker att det är fint att den nu på nytt härbärgerar en utställning. Som Nyan tidigare berättat innehåller marken i åkern en potatisnematod och kan därför inte användas för odling av potatis eller andra grödor.
– Men kultur betyder ju också odling, säger Winquist.

TEXT OCH FOTO: JAN KRONHOLM

jan.kronholm@nyan.ax