DELA
© Nya Åland

Spår som lockar och förskräcker

– Ord är märkliga ting, sade Sven-Eric Lidman (bilden) som talade inför en månghövdad publik vid litteraturdagarnas invigning i går.
För idéhistorikern och Augustprisvinnaren Lidman har orden en mycket central betydelse. Dessa ”mäkliga ting”, som han kallade dem i sitt tal, kan man i vardagslag handskas med som om de vore grus.
– Men ibland blir orden besvärliga. De blir som grus i skorna. Och grus i skorna är inte som grus under skorna. Grus i skorna måste man göra något åt. Men när man försöker skaka ut ordgruset upptäcker man att det inte är som vanligt grus.


Spår blir kvar
Som exempel han ”spår”, motto för årets litteraturdagar.
– Spår är något som blivit kvar av något annat som försvunnit.
Han fick ordets många betydelser att bli levande och betydelsefulla och han kom över på en rad andra ord, däribland ”form”, ”innehåll” och ”materia” som är centrala i hans senaste bok ”Stenarna i själen” som kom ut i höstas.
Och så var han tillbaka vid ordet ”spår”.


Tolka, övertolka
– Vi är ständigt sysselsatta med att tolka det vi ser och hör och hela tiden är vi utsatta för övertolkningens frestelser, sade Lidman och plockade in både den så kallade New Age-rörelsen och ”alla de da Vinci-koder som översvämmar bokmarknaden” som exempel på detta.
– Sådant som vädjar till vår lust att bli förförda och tro på de mest osannolika samband.
Efter hand har vi, enligt Lidman, skaffat oss fler hjälpmedel att tolka verkligheten med. Vetenskapen beskrev han som en systematisk teckentydning.
– Vi är civiliserade människor uppkopplade till datorer och mobiltelefoner, men vår fysiska utrustning är oförändrad sedan många tusen år.


”Mörkervärld”
På nätet förekommer goda möten och lockande samtal men nätet lockar, enligt Lidman, också ”aktörerna i en värld som är skymd för vanliga blickar: de hemliga poliserna och de militära underrättelsetjänsterna”. Han talade också om ”övervakningens mörkervärld”.
– Ju mer vi kan se desto mer blir vi också sedda av dem som vi inte själva kan se eller får se, sade Lidman och pekade på hur den svenska regeringen nu föreslår att militär underrättelsetjänst skall kunna övervaka all kommunikation över gränserna.
Litteraturens och konstens uppgift blir, enligt Lidman, att hålla den sinnliga världen levande och förbinda den med ”det gränslöst lilla och gränslöst stora”. Han avslutade med en hänvisning till Bertold Brecht och en av dennes sista dikter, skriven då Brecht låg för döden i Berlin, plågad av dödsångest. En morgon vaknade han och hörde koltrasten sjunga och skrev:
Nu lyckas jag känna glädje över all trastsång också efter mig.
Applåderna var varma och litteraturdagarna invigda. Också med hälsning av kulturminister Camilla Gunell och med jazziga improvisationer av trumpetisten Fredrik Erlandsson.

JAN KRONHOLM

jan.kronholm@nyan.ax