DELA
© Nya Åland

Sixten sammanfattad på ny CD

Fyra skivor på en artistkarriär som spänner över fyra decennier är inte mycket.
Nya ”Läppstift” sammanfattar hans karriär. Inte illa, men inte Sixten i toppform, enligt Nyans recensent.
Sixten Jansson scendebuterade på sextiotalet men det dröjde till 1980 innan hans signaturlåt ”Don’t stop the music” släpptes på singel.
Efter millennieskiftet har han följt upp den med tre cds, först ”Min vän” 2002, sedan ”Gröt i kaffepannan” 2007 och nu ”Läppstift”, som sammanfattar hans karriär. Här finns färska studioinspelningar av andras låtar som han sjöng på ungdomslokaler som tonåring och fem liveversioner av hans egna hits.
Den som ännu inte upplevt Sixten på scen eller skiva får en intressant introduktion till hans musikaliska universum, en värld där de tonarter och rytmer som musikerna väljer synkar med sångarens kreativa flöde då och då.
I stora världen kallas det ”outsider music”.
Sixtinska kapellet kompar på studiospåren och kämpar på med hård rock, litet country och folkmusik.
”Toleransvisan” är bara Sixten och trummor. ”Var dig själv för annars finns det ingen som är som du”, rappar han. Och det är sant, det finns bara en Sixten. Med åren har han blivit alltmer lik Lou Reed, en annan fritänkare som kör sitt eget race oberoende av vem han har med sig i studion.
Den som kan lyssna bortom det musikaliska och höra vad Sixten sjunger om finner ett starkt samhällsengagemang och omtanke om den lilla människan. Sixten är en sann humanist.


Publiken saknas
Sunkit All Stars var husband på numera nedlagda Stockholmsklubben Sunkit. De kompade Sixten på Sunkits tolvårsjubileum 2008 och det var en minnesvärd kväll. Bandet var tajt och proffsigt, en rock’n’rollmaskin som lyfte Sixten till en högre nivå. Men hans unika rytmkänsla kunde de inte göra något åt.
Rockoffspelningen når inte samma höjder. Orsaken är att man bara hör musiken som gick genom mixerbordet. Det finns inga mickar riktade mot publiken, den som sjunger med, applåderar, skrattar och mässar hans namn mellan låtarna. Fansen hörs, långt borta, under mellansnacken. Men inte tillräckligt.


Originalet bäst
Det här är inte illa.
Men den som vill höra Sixten i toppform hänvisas till den där vinylsingeln från 1980, med ”Don’t stop the music” inspelad på vokalisttävlingen på Solbacka med ett band som var lika osäkert som stjärnan.

Patrik Dahlblom