Så lärde man förr
Ålands skolmuseum i Vårdö Strömsby berättar historien om en av Ålands första folkskolelärare.
År 1866 stadgades att det måste finnas folkskolor i alla städer. Landskommunerana däremot fick avgöra själv om de behövde någon skola. Fördomarna var många i början. Varför lära sig namn på städer och länder om man ändå ska gå efter plogen?
Det krävdes eldsjälar för att övervinna fördomarna. I Vårdö hette den eldsjälen Viktor Jansson.
En pionjär
Viktor Jansson föddes år 1849 på Seffers, numera hembygdsmuseum (som Nya Åland berättade om i går). Han utmärkte sig tidigt som en ovanligt duktig elev i skriftskolan. Efter en tid som söndagsskolelärare begav han sig till Nykarleby för att studera till folkskolelärare.
År 1884 utdimitterades han från Nykarleby. Han avböjde flera erbjudanden om lärartjänster runtom på Åland för att istället satsa på att bilda Vårdöborna. Redan samma höst kom folkskoleverksamheten igång.
De första 37 eleverna skrevs in. Till en början hölls undervisningen i hans frus, Antonia Janssons, barndomshem. År 1887 började man bygga skolhuset på Storbacken i Strömsby. Det var dyrt med arbetskraft, så Viktor Jansson fick sköta en stor del av byggnadsarbetet själv.
Byborna såg inte på skolbygget med alldeles oblida ögon. Många avfärdade projektet som ett ”skrytbygge”. Men Viktor Jansson fick tills slut sin egen folkskola.
Viktor Janssons egen lärarkarriär blev tyvärr alltför kort. Familjen växte och skulder från både studierna och skolbygget tyngde. Ansträngningarna, både de fysiska och de psykiska, blev till slut för stora. I mars 1895 avled han i lungsot, 45 år gammal.
Slutade som museum
Skolhuset på Storbacken fortsatte att tjäna som skola till början av 1900-talet. Sedan dess har huset fungerat som privatbostad och lagerlokal. Efter många års planering blev skolhuset år 1991 Ålands skolmuseum.
I dag är skolsalen, lärarbostaden och köket inrett i ursprungsskick. I övrigt samlar museet tidigt skolmaterial från hela Åland, mestadels från tidigt 1900-tal. En rätt liten del av utställningsmaterialet är från Viktor Janssons tid.
Intressantast blir museibesöket om man tar sig tid att sitta ner och bläddra i de gamla skolböckerna. Så här skriver man i Läsebok för folkskolan från 1926, mitt under värsta språkstridshettan, om svenskarna i Finland:
Det finns emellertid bland finnarna de, som betrakta svenskan såsom ett främmande språk och helst skulle se, att Finland bleve helt finskt. Detta kunna naturligtvis svenskarna icke vara med om, ty de älska sitt modersmål och sin svenska odling och vilja värna deras rätt.
Missa inte heller de gamla kartböckerna.
