DELA
© Nya Åland

Så här söker du stipendium

Var realistisk och tydlig.
De råden ger Svenska kulturfondens kulturombudsman Annika Pråhl och regionombudsman Åsa Rosenberg.
I lördags publicerades namnen på de kulturprojekt och konstnärer som fått stipendium av Svenska kulturfondens årliga vårutdelning. För många konstnärer och kulturarbetare är stipendiet en absolut nödvändighet för att projekt skall kunna förverkligas.
Ett trettiotal ålänningar och projekt med åländsk anknytning fick stipendium i vår. Hur många som sökte men blev utan går inte att säga. Att skriva en stipendieansökan är nämligen svårt, och alla lyckas inte övertyga kulturfonden om vikten av att just deras projekt skall genomföras. Därför har Nya Åland träffat kulturombudsman Annika Pråhl och regionombudsmannen för Åland och Åbo Åsa Rosenberg. De berättar hur man skall göra, och fram för allt hur man inte skall göra då man skriver en stipendieansökan.

Genomskinligt
Annika Pråhl och Åsa Rosenberg är föredragande beredare i de organ som delar ut stipendierna. De läser igenom alla ansökningar som kommer in till deras respektive ansvarsområde.
– Jag har läst ungefär 950 ansökningar och Åsa har läst runt 500 i år, säger Annika Pråhl.
Till sin hjälp har de dels en styrelse, dels sakkunniga. De sakkunniga är hemliga för att de skall kunna arbeta ifred. Tio personer sitter i styrelsen för Åboland och Åbo.
– Det är en genomskinlig process med ganska stränga riktlinjer. Det är ju inte så att vi sitter och bestämmer personligen, säger Åsa Rosenberg.
I sin arbetsplan gäller det att vara tydlig.
– Skriv hur, var och när projektet skall genomföras, vem som gör vad och se till att planen är trovärdig och realistisk, säger Annika Pråhl.
De är vana med att bedöma till exempel budgeten för ett projekt.
– Det lönar sig inte att krydda budgeten. Vi har en enorm vana och ser snabbt vad som verkar vara trovärdigt, säger Åsa Rosenberg.
De försöker vara rättvisa. Liknande filmproduktioner kan till exempel få lika mycket pengar.
Projektet som skall genomföras skall också ligga inom Svenska kulturfondens intresseområden.
– Vi stöder till exempel inte näringsliv eller turism. Den offentliga sektorn kan vi ibland ha specialprojekt i, till exempel i skolor, men i övrigt stöder vi inte heller den, säger Åsa Rosenberg.

Smått och stort
Kulturfonden delar ut olik slags stöd, till exempel arbetsstipendium till enskilda kulturutövare. Den ansökande bör vara professionell utövare på sitt område för att få ett längre arbetsstipendium.
– Vi stöder också allt från mindre projekt, som en ungdomsförening som vill köpa ny vimpel till sin ungdomsgård, eller stora projekt som filmer. Vi försöker få en spridning mellan stort och smått, säger Annika Pråhl.
Ett typiskt projekt som de stöder är till exempel Mariehamns litteraturdagar. Revyer och amatörteater är andra typiska kulturfondsprojekt.
– Vår betydelse är stor och många projekt skulle vara ogjorda om Svenska kulturfonden inte fanns, säger Åsa Rosenberg.
På Åland finns en stor bredd inom kultursektorn, menar de.
– Här görs ganska stora och fina projekt som Alandia Jazz och Verafestivalen. Åland är en aktiv region, säger Annika Pråhl.
Åland är dessutom en privilegierad region eftersom projektmedel kan sökas från många olika håll.
– De åländska sponsorerna gör att projekten kan bli stora. Med tanke på befolkningsmängden görs det mycket här, säger Åsa Rosenberg,
Det roliga med deras jobb, menar Annika Pråhl och Åsa Rosenberg, är att de hela tiden är uppdaterade på vad som händer på kulturfronten i Svenskfinland.
– Det finns många projekt på gång och helt klart en iver över att genomföra dem. Vi kan också initiera projekt själva och föra ihop dem som vi ser att vill syssla med samma sak på olika håll, säger Åsa Rosenberg.

KARIN ERLANDSSON

karin.erlandsson@nyan.ax