Positivt, men med vissa förbehåll, om litteraturpris
Ålands rätt att nominera egna författare för Nordiska rådets litteraturpris mottas lite olika bland författarna.
– Glädjande i sig. Men jag tycker inte om när saker görs till symbolfrågor, säger Katarina Gäddnäs.
– Ett fint tillfälle för den åländska litteraturen att nå ut litet mera, säger Leo Löthman.
– Jag har blivit övertygad om att det är bra, säger Litteraturföreningens ordförande Rigmor Tillema.
Alla menar att nomineringsjobbet är krävande och att Åland bara skall nominera när Åland har något att komma med.
(På bilden Tillema och Löthman i ett annat litterärt sammanhang.)
Som Nyan kunde berätta i går beslöt man vid Nordiska rådets session i Helsingfors ge ministerrådet i uppdrag att revidera stadgarna för Nordiska rådets litteraturpris så att Åland både skulle få rätt att göra nomineringar och delta i prisnämndens arbete.
Nyan har hört några författare och reaktionerna är över lag positiva, men inte helt utan förbehåll.
Enligt Katarina Gäddnäs haltar den jämföresle man gjort med Grönland och Sameland eftersom de kulturella skillnaderna i de fallen är mycket större. Den åländska litteraturen skiljer sig inte på samma sätt från den litteratur på svenska som skrivs i Sverige eller Svenskfinland, menar hon.
– Det är definitivt lättare att nominera på språklig grund än på kulturell, anser Gäddnäs.
Hon betonar också vikten av en bra nomineringsprocess:
– Det kommer att krävas stort omdöme av dem som skall sköta nomineringarna. Den åländska litteraturen har visserligen länge varit bra och är det kanske alldeles särskilt just nu, men vi har ändå inte möjlighet att nominera någon varje år. Vi vinner inget på att nominera bara för att vi har rätt att göra det. Då finns det risk för att man inte tar den åländska litteraturen riktigt på allvar.
Inte orolig
Författaren Leo Löthman säger att han inte är orolig.
– Jag tar emot beslutet med stor glädje och ser det som ett fint tillfälle för den åländska litteraturen att nå ut litet mera, säger Löthman som tycker at den åländska litteraturen är tillräckligt särartad för att skilja sig från de övriga.
Han anser att det bara handlar om att hantera frågan med förstånd.
– Vi skall givetvis bara nominera någon de år när vi har något bra att komma med.
Löthman undertstryker också vikten av en kunnig nomineringsgrupp med tilläcklig tyngd och långsiktighet i arbetet.
– Sammansättningen är viktig och vi borde kanske också ta hjälp av en del bortaålänningar.
Ansvarsfyllt
Författaren Sten-Erik Abrahamsson säger att han naturligtvis inte har något emot att Åland för möjlighet att nominera egna författare till priset även om han betraktar den åländska litteraturen som en del av den finlandssvenska.
– Jag säger naturligtvis inte nej men föreställer mig att det kan bli svårt att nominera någon varje år. Fast det finns väl inte något som säger att så måste ske.
Också Abrahamsson menar att det kommer att vara mycket viktigt att nomineringarna sköts på ett bra sätt.
– Man kan inte gå enbart efter pärmbilden. De som åtar sig uppdraget måste vara medvetna om att det är ett stort och ansvarsfyllt jobb.
Övertygad
Rigmor Tillema, som är ordförande i Ålands litteraturförening, säger att det inom föreningen tidigare funnits en del skepsis när det gäller en egen åländsk nominering men att man efter ett möte som hölls i frågan med kulturförvaltningen nu ser positivt på möjligheten.
– Jag har blivit övertygad om att det är bra, att det ligger något i att varje område ändå har sin egen berättelse att berätta, säger Tillema.
Vid det nämnda mötet togs frågan om nomineringsprocessen upp och Tillema menar att någon form av kommitté borde tillsättas.
– Men det är ett stort arbete där de som åtar sig uppdraget måste vara beredda att läsa allt. Det är helt enkelt fråga om ett arbete och man kan inte förvänta sig att det skall ske på ideell bas.
Litteraturnämnd
Kulturbyråns chef Jan-Ole Lönnblad säger till Nya Åland att man informellt diskuterat nomineringsfrågan.
– Det skulle nog behövas en sakkunnig litteraturnämnd. En sådan skulle kulturdelegationen också ha nytta av när det gäller utdelandet av lokala litteraturstipendier. Nämnden kunde dessutom odla nordiska nätverk.
Enligt Lönnblad kunde nämnden bland annat bestå av representanter för litteraturföreningn, biblioteksföreningen och även andra bibliotekarier. Författare borde sitta med, men då på korta mandat eftersom de själva kan bli aktuella för prisnomineringar.
Även musikpriset
I samma sammanhang konstaterar Lönnblad att man måste göra något när det gäller nomineringarna för Nordiska rådets musikpris. Tidigare när den nordiska musikkommittén Nomus fanns och Åland hade en observatör där kunde denne delta i beredningen av den åländska nomineringen. Nu när Nomus upplösts är det svårare.
I år kom den åländska nomineringen (som nog ändå beaktades) faktiskt upp till formellt beslut i landskapsregeringen efter att det redan bestämts vem som skulle få priset.
Såväl i fråga om musikpriset som när det gäller litteraturpriset är det, enligt Lönnblad, landskapsregeringen som skall fatta det avgörande beslutet om vem som nomineras.
