DELA
© Nya Åland

Poesi och soppa på persiska

Mat är kultur och poesi är mat för själen. I går serverades både soppa och poesi i Ålands museum där Nordens institut med hjälp av mångkulturella föreningen arrangerade ”kultursoppa”. (På bilden soppkockarna Bita Khani, till vänster, och Shirin Abarian.)
Soppan stod givetvis i centrum och ett femtiotal hade infunnit sig för att avnjuta Ashe Beshte, en traditionell iransk soppa som Shirin Abarian och Bita Khani kokat.
De berättade att det är en ganska vanlig soppa i iranska hem, särskilt i norra Iran och särskilt under vintern. Den serveras både till vardags och vid tillfällen där någon till exempel skall resa bort, eller när någon kommer hem från en resa. Vid tillfällen där det finns orsak att samlas.


Soppa med pasta
Ashe Beshte, som är en helt vegetarisk soppa, innehåller bland annat linser, bönor, kikärter, spenat, persilja, purjolök och mejram. Och inte minst en speciell iransk pasta.
– Pastan är viktig, den anses bilda en länk, en kedja, säger Bitha.
Sedan alla låtit sig väl smaka av soppan berättade Kaveh Bahar om Iran, om hur detta område i Mellanöstern fått sina stora bergskedjor genom att ligga i skärningspunkten mellan Asien, Afrika, Europa och den indiska kontinenten.
– Bergskedjor som både gett skydd och skiljt åt, sade han.
Han berättade också om hur perserna på den iranska platån ständigt varit utsatta för invasioner från Centralasien, hur folk blandats med varandra men där det persiska språket ändå blivit bestående under flera tusen år.


Litteraturen viktig
Bland det som gjort att språket och kulturen överlevt och landet hållits samman nämnde Kaveh Bahar litteraturen, och särskilt då poesin, som hade sin storhetstid under perioden 800-1300. Den överlevde till och med den sista stora mongoliska invasionsvågen i slutet av 1200-talet, den som gjorde att befolkningen reducerades och höll tillbaka landets utveckling ännu på 1800-talet.
Det moderna Iran föddes först på 1900-talet, men fick också sin stagnation genom revolutionen 1979 som särskilt hårt slog mot den kulturellt mest framstående delen av befolkningen och tvingade mängder med högutbildade iranier på flykt.
– Dagens Iran har upplevt en tillbakagång till de förhållanden som rådde för hundra eller två hundra år sedan, sade Kaveh Bahar.


Poesi
Shirin Abarian läste så på persiska dikter av den iranska poeten Forough Farrokhzad (1935-1967) och av Karin Boye (1900-1941). Litteraturföreningens ordförande Rigmor Tillema framförde dikterna på svenska. Janne Carlsson har översatt Farrokhzads poesi medan Boye översatts till persiska av Said Moghaddam.
Den första persiska dikten, ”Önskan”, börjar i svensk översättning med orden ”På en stilla strand vill jag vara en gåtfull doft av en planta…”


Förföljelse
Som avslutning på kultursoppan berättade Nahid Broström om förföljelsen av bahaier i Iran.
Världsreligionen Bahai uppstod just i Iran på 1840-talet och har under långa tidsepoker varit utsatt för förföljelse. Efter en lugnare tid under några årtionden på 1900-talet då bahai-anhängare till och med kunde få höga poster i samhället, tog förföljelserna fart på nytt efter revolutionen 1979.
Nahid Broström kunde berätta att många bahai-anhängare dödats eller kastats i fängelse och att man på olika sätt försökt försvåra bahaiernas liv. Myndigheterna drar sig, enligt henne, inte ens för att trakassera och mobba skyddslösa barn till bahaier.

JAN KRONHOLM

jan.kronholm@nyan.ax

Foto: JONAS EDSVIK

jonas.edsvik@nyan.ax