DELA
© Nya Åland

Operaregissören litar på sin ensemble

Regissören Richard Bark har inte premiärfeber. Han är imponerad av sin ensemble. I bearbetningen av operalibrettot ville han ge Joel själv det sista ordet.
Regissör Richard Bark har erfarenhet av premiärfeber. han har jobbat på Folkoperan i Stockholm och många år på Ystadsoperan. Regissören är spindeln i operanätet, han som skall hålla koll på allting på scen.
– Man skall vara nervös inför premiären. Jag är det inte nu, men kommer att vara det när det är dags. Fast det är en positiv stress, nästan mer en sorts stor förväntan.
Inte heller på ensemblen har det nämnvärt märkts att premiärdagen närmar sig.
– Vi står säkert på scengolvet, allting är så väl inrepeterat säger regissören. Vi är inne på fjärde arbetsveckan och har kunnat gestalta allt mycket noggrannt. Den här veckan har orkestern kommit med i repetitionerna och man har kört genomdrag med orkester, ljus, smink och snabba scenbyten.



Orkestern på plats
Orkestern kom till Åland 10 dagar före premiären. Inte så långt före kan man tycka, men det är i god tid i såna här sammanhang.
– Det behövs när det är urpremiär och musiken är helt ny för alla. Det krävs mer tid när det är ett uruppförande.
Richard Bark är väldigt imponerad av ensemblens insatser och nämner särskilt kören som jobbat bra och gjort stora framsteg.
– De är mycket mer än bara körmedlemmar, flera av dem gör profilerade roller.
Han är överlag mycket nöjd med ensemblen. Huvudrollsinnehavaren Joa Helgasson gör en kämpainsats, rollen är förmodligen den största barytonrollen som finns i hela operahistorien.
– Han har förstått den här figuren, haft förmågan att leva sig in i Joel. De snabba kasten mellan Joels svarta sida och ståuppkomikern.



Alla har sin egen bild
Regissören vill ändå betona att detta inte är en dokumentär.
– Alla ålänningar har väl sin egen bild av Joel Pettersson, det här är vår och det handlar om teater.
Ett konstverk om en konstnär, kan man kanske tänka.
Richard Bark hade läst Joel Pettersson även innan operaprojektet, både Valdemar Nymans redigerade utgåvor och senare Ralf Svenblads.
– Joel hade en enorm begåvning. Han var otroligt beläst och kunnig, kände till konstnärer som van Gogh och Gaugain och var inte alls nån bortkommen person.
Richard Bark är också fascinerad av Joels språk.
– Han är en riktig ordekvilibrist, minst lika stor ordkonstnär som bildkonstnär.



Joel får sista ordet
Richard Bark har i samråd med författaren Lars Huldén gjort en dramaturgisk bearbetning av librettot.
– Jag har lagt till mer av Joels egna texter, skrivit till ett par scener och tagit bort andra, allt med Huldéns goda minne. Hela grundstoryn finns kvar, men Joels egna ord finns i finalerna, avslutningarna på både första och andra akten. Jag ville ge Joel sista ordet.

KATARINA GÄDDNÄS

katarina.gaddnas@nyan.ax