DELA
© Nya Åland

Nya perspektiv på vägen mot självständighet

Pertti Hakala har sammanställt utställningen som berättar om Finlands väg till självständighet genom europeiska ögon. I går höll han ett föredrag om ålandsfrågan.
Utställningen ”Pro Finlandia Finlands väg till självständighet Perspektiv: Frankrike och Italien” visas på Mariehamns stadsbibliotek fram till den nionde augusti.Utställningen är del ett av fyra. De är alla tvåspråkiga och är producerade av riksarkivet inför Finlands 100 års självständighet.

– Den första delen fokuserar på Tyskland och Frankrikes perspektiv på Finland. Den andra Tyskland, Österrike-Unger, Storbritannien, den tredje Norden och fjärde Ryssland som produceras 2017, säger Pertti Hakala som sammanställt den utställning som finns nu på biblioteket.

Riksarkivets tanke med utställningen är att uppmärksamma Finlands väg till självständighet genom europeiska ögon.

– Ofta ser vi Finlands väg till självständighet genom ett nyckelhålsperspektiv, det vill säga 6.12.1917. Med utställningen vill vi återge hur omvärlden såg på Finland och i vilka sammanhang Finland kom fram i. Det behandlar den ekonomiska, kulturella och politiska historien.

1880-1920

Det är tredje gången Ålands Emigrantinstitut lånar en utställning av Riksarkivet. Tanken är att få hit de tre resterande affischutställningarna också. Utställningen handlar om Finland från 1880-talets början till början av 1920-talet, först som autonomt furstendöme under kejsardömet Ryssland och senare som självständig stat.

Utställningen som nu finns på biblioteket ligger fokus på de avgörande årtiondena för Finlands utveckling som stat, men även tidigare tendenser tas upp. Hakala berättar att den tidiga bilden av Finland påverkades av franska vetenskapsmän som redan på 1600-talet fattade intresse för Lappland.

– Lappland var exotiskt och lockade både turister och vetenskapsmän.

Åland nämns under Krimkriget då en engelsk-fransk armada seglade längs Finska vikens kust och i Ålands skärgård. Kriget på Åland, sprängningen av Bomarsunds fästning år 1854 och bombningarna av Sveaborg fick européerna att vända blickarna mot Östersjön och Finland.

Världsutställningar

Finland deltog i de världsutställningar som arrangerades i Paris 1878, 1889 och 1900.

– En publikfavorit var bland annat Finlands paviljong på världsutställningen i Paris. På världsutställningarna visade länderna både vad man åstadkommit men också konkurrerade med varandra.

Den aktuella utställningen lyfter också fram de spänningar som första världskriget gav upphov till. Den för franska intressen viktiga militäralliansen med Ryssland fick ökad betydelse när första världskriget bröt ut 1914. Den dåvarande franska konsuln i Helsingfors rapporterade bland annat om jägarrörelsen och banden med Tyskland.

– Utställningen tar också upp de tudelade åsikterna som rådde i Finland om vilken bild man skulle visa upp av Finland till omvärlden. Det fanns en del där majoriteten var svenskpråkiga som ville visa upp den moderna delen av Finland, att kvinnor tidigt fått rösträtt, folkskolan med kvinnliga lärarinnor som var unikt i Europa på den tiden. Den andra delen som till största del bestod av finskspråkiga villa visa en mer konservativ bild av Finland, Kalevala och det ödsliga Lappland.

Föreläsning

 

I går höll Pertti Hakala en föreläsning där han talade om ålandsfrågan om det finska sändebudet Carl Enckells rapportering från Paris 1919-1920. Enckell var Finlands sändebud i fredskonferensen i Paris.

– Mitt föredrag behandlar ålandsfrågan endast fram till att Nationernas förbund tog över frågan. Finland hade också andra viktiga frågor i Paris, som att få erkännande från stormakterna och vilket förhållande man skulle ha med Ryssland. Enckells linje var att dra ut på tiden på ålandsfrågan så länge som möjligt eftersom han ansåg att frågan inte intresserade stormakterna särskilt mycket.