DELA
© Nya Åland

Ny utställning om havets okrönte kung

– Jag tycker det är bra att museerna engagerar sig i utställningar om djur och när det gäller hajar finns det många myter. Hajar är inte så farliga som många tror.
Det sa Jonas Wahlström, chef för Skansen-Akvariet i Stockholm, när han på torsdagen invigde ”Hajar du? Sanningen om havets jägare” på Ålands sjöfartsmuseum.
Hur som helst med farligheten, frågan är om någon fiskart är så mytomspunnen som havets okrönta kungar.
– Vithajen som blir fem till sex meter har inga naturliga fiender. Den står högst på näringsstegen, berättar Jonas Wahlström.
Han säger att en av orsakerna till hajens framgång som art, det lär finns runt 500, är att ”konstruktionen” är en naturens fullträff. Hajar är en av de äldsta arterna på jorden. Hur gammal träter forskarna om.
– En del säger 250 miljoner år, andra uppskattar åldern till 400 miljoner år, så sanningen ligger väl någonstans där emellan. Hur som helst, så är hajen, som tillhör broskfiskarna, en av de äldsta djurarterna.
På utställningen kan besökaren bekanta sig med en rad arter, bland annat hammarhajen och vithajen samt Valhajen och pigghajen.
Trots att det inte finns några hajar i Östersjön finns det en lite speciell koppling mellan just hajar och Åland. Den synliggjordes under segelskeppsepoken. För sjömän var var hajen fienden nummer ett och under långa resor i sydliga vatten var hajfiske ett vanligt tidsfördriv för åländska sjömän.
Det var donkeymannen som smidde hajkrokarna som betades med buffelkött. ”Det låg hämnd i luften” lär en åländsk sjöman ha sagt en gång.
Var fiskelyckan god spikades hajfenor upp på klyvarbommen, vilket skulle ge tur med väder och vind. Av ryggraden kunde de händiga tillverka spatserkäppar.
I dag pågår en omfattande rovdrift på hajen, dels som riktat fiske, dels som bifångst. Hundratals miljoner hajar får sätta livet till varje år. Många plockas bara upp i båten där rygg- och bröstfenorna skärs bort och fisken kastas tillbaka i havet där den går en säker död till mötes.
– Hajfenor betalas med tusentals dollar per kilo på den största marknaden i Hongkong, säger Jonas Wahlström med en suck. Den torkade ryggfenan från en vithaj kan kosta runt 20 000 dollar. En fjärdedel av de hajfenor som säljs på marknaden levereras av fiskare från EU!
Det ironiska är att hajfenan inte ger någon smak åt hajfenssoppan, bara den konsistens som finsmakarna uppskattar.
Dessutom ska hajbrosk hjälpa mot cancer medan hajleverolja bättrar på immunsystemet.
Men hur farliga är hajarna då?
– Det finns ett par tre som kan vara farliga för människan, bland annat vithajen och tigerhajen. Men det är svårt att veta myterna om hajen är många. En beskrivning säger att en vithaj simmat långt upp i en flod och dödat tre barn. Helt omöjligt, eftersom vithajen inte kan leva i sötvatten, säger Jonas Wahlström och spekulerar i om det inte varit en tvåbent mördare i farten.
– Utställningen är producerad av Havets hus i Lysekil i samarbete med Göteborgs naturhistoriska museum. Den visades 2007 på Havets hus, berättar Heidi Viktorsson som är utställningsansvarig när hon visar runt bland hajmodeller, skärmar och montrar med hajgap och hajkuriosa. Vi kommer att ha kvar utställningen här på Sjöfartsmuseet till den 14 september.
– Och efter att den varit här på Åland ska den till Skansen-Akvariet, konstaterade en förtjust Jonas Wahlström.

STIG LARSÉN