DELA
© Nya Åland

När Topelius gav oss julen

Zacharias Topelius har haft stor betydelse för det finländska julfirandet. ”Topelius målar nationens jultavla”, skriver professor Bo Lönnqvist i sin bok ”God Jul!”
– Topelius, men också folkskolan, var viktig konstaterar Lönnqvist när Nyan ringer upp honom i Helsingfors någon dag före jul. (Bilden visar skaldens sista jul på Björkudden 1897)


Jul i olika former har naturligtvis firats långt innan Zacharias Topelius föddes på Kuddnäs i Nykarleby år i januari 1918, men hans liv sammanföll med 1800-talets modernisering och industriella utveckling och han bidrog till utformningen av den borgerliga jul som, ofta enligt tyska förebilder, gjorde insteg i Norden och Finland under 1800-talet. I sin bok noterar Lönnqvist också de influenser och minnen av barndomens julfirande på Kuddnäs och i Nykarleby som Topelius bar med sig och målade in i sin jultavla: ”Det är minnena, lanternan – den för trakten så speciella juldekorationen – juleträdet, illuminationerna i borgargårdarnas fönster, slädpartier och visiter, sällskapslekar, kalas och utklädda julgubbar på stadens gator”.


”Folkskolans verk”
För spridningen av de nya julsederna, familjejulen med gran, julpynt,julsånger, ringlekar och klappar, fick folkskolan och lärarutbildningen vid folkskoleseminarierna stor betydelse. Via dem spriddes också Topelius sagospel, julberättelser, dikter och sånger effektivt ut också till allmogen.
– Seminariernas julfirande och julfester var viktiga eftersom många studerande på den tiden stannade kvar på internaten under julferien, säger Lönnqvist.
– Man kan säga att julfirandet enligt tyskt och svenskt mönster allmänt vann insteg i de borgerliga hemmen i Finland under 1800-talet men att traditionerna spriddes till allmogen, det är folkskolan verk, tillägger han.


Hela bygden med
Enligt Lönnqvist skall man komma i håg att skolornas julfester på den tiden inte bara riktade sig till eleverna och deras föräldrar utan engagerade hela bygden. På det sättet spred sig firandet vidare till hemmen. Topelius var själv lärare i Helsingfors och skrev flitigt små skådespel, sagor, dikter och tablåer för julfesterna. Småningom spreds hans alster och har uppförts runt om i landet ända intill vår tid.
Ett exempel på att Topelius julintresse också noterade i andra sammanhang är enligt Lönnqvist att Selma Lagerlöf i den biografi hon skrev om Topelius börjar med en beskrivning av hans julfirande.
Men varför kom Topelius då att ägna julen en sådan uppmärksamhet?
– Jag tror att det i grunden handlar om två saker, des om hans stora vördnad inför naturen och dels om hans intresse för fred och frihet.
Enligt Lönnqvist hade Topelius hade en ekologisk inställning och i hans julberättelser spelar också djuren en viktig roll, till och med vargen blir snäll på julen. Och när det gäller freden och friheten pekar han på Sylvias julvisa som handlar ju om fångenskap och frihet.
”Till hög till låg till rik, till arm, kom helga julefrid”, fanns det ett också ett socialt budskap i det han skrev om julen?
– Kanske inte medvetet och direkt, men han betonade betydelsen av hemmet och såg tidigt vad industrialismen ute i Europa förorsakade i form av ensamhet och rotlöshet och han var nog också influerad av till exempel Charles Dickens och Hans Christian Andersens julberättelser.
Skulle Zacharias Topelius då känna igen sig i dagens julfirande?
– En del skulle nog säkert kännas främmande för honom, bland annat den utpräglade individualism som kännetecknar dagens samhälle. Topelius betonade ju starkt familjen och det kollektiva. Sedan skulle han nog också ha svårt med den förändrade uppfattningen av tiden, det att allt i dag skall göras på en gång. För Topelius var väntan något viktigt och gott, att man till exempel kunde vänta och se fram emot julen för att sedan gå in i en annan tid, jultiden med dess frid och lugn.

JAN KRONHOLM

jan.kronholm@nyan.ax