DELA
© Nya Åland

Mycket fars av svår pjäs

August Strindberg dog för 100 år sedan.
Med uppsättningen av Första varningen får Åland också vara med i Strindbergsåret, firandet av den ende litteräre världskändis som skrivit på svenska.
Det var fullsatt på fredagen i Alandicas teaterlokal, så Strindberg är fortfarande ett säkert kort. Står det Strindberg på affischen så är det bra teater, antar nog många.
Frågan är om det stämmer. Första varningen är en komedi skriven med samma erfarenheter som material som äktenskapspjäsen Fröken Julie och novellsamlingen Giftas: Strindbergs äktenskap. I Första varningen gäller det samlivet med finlandssvenska Siri von Essen. Att samma äktenskapshelvete som blev till Fröken Julie också ska kunna bli en komedi är lite svårt att föreställa sig. I Strindbergs originalmanus är pjäsen inte heller särskilt rolig, snarare pinsam.
Huvudpersonen Axel är en lätt maskerad Strindberg som åtrås av tre olika kvinnor. Till slut, efter lite sängkammarförvecklingar där Strindberg tar alla chanser att komma med snusförnuftiga råd till de trånande korkade kvinnorna far han med hustrun iväg på resa. De inser båda att de inte kan älska varandra utan att vara svartsjuka.
”Sådana där slynor äro som apor”, utbrister frun i originalet om baronessans dotter, något som publiken förskonas från på Alandica.


För farsälskare
Den som gillar komik av den gamla stilen med mycket förvecklingar och stora känslor gillar Första varningen. Uppsättningen är fin med modern scenografi och projektioner som förstärker känslan av att vara på en skärgårdsö.
Skådespelarna gör mycket med pjäsens tillspetsade roller. Det är bra gjort med en pjäs som är svår att göra till det den var tänkt som, nämligen en komedi.
Läs mer i papperstidningen!

Erik Hallstensson