Mörkret kryper nära i Willéns nya roman
Ålands lyceum, en liten kommun som starkt påminner om Geta och en stuga vid havet.
Liselott Willén återvänder också i sin sjätte bok till Åland.
Liselott Willéns sjätte bok på Albert Bonniers förlag, ”Det finns inga monster”, handlar om Alice som ska skriva studentproven men drabbas av ett sammanbrott.
– Hennes mamma tar henne till ett hus vid havet där familjen bodde då Alice var liten. De gav sig av från huset då Alice pappa försvann, man hittade bara den ilanddrivna ekan och Alice, då sju år, ensam med trasiga kläder i skogen, säger Liselott Willén.
Alice har inte pratat om vad som hänt, och läsarna får följa med hennes minnen samtidigt som hon själv kommer ihåg mer och mer.
– Alice är en opålitlig berättare, det var roligt för mig att skriva. Hon vet inte själv vad som är verkligt och vad som bara är minnen eller något hon fantiserat ihop. Vartefter förstår läsaren att Alice inte alls mår bra.
Den försvunna pappan var kantor församlingen och lärde Alice att spela piano. När pappan försvann slutade Alice spela piano.
– Den delen av sig själv hör till den hon förträngt. Pianot står för det som är positivt och kreativt i hennes liv, det finns inte längre trots att hon behöver det.
Läs mer i tisdagens Nya Åland!
