DELA

Mark Levengood i ny emigrantbok

Bland andra Mark Levengood (på bilden som frimärksskapare i Mariehamn) finns med i en intervjubok av journalisten Camilla Berggren med finlandssvenska emigranter i Sverige.
Vad har riksbankschefen Stefan Ingves, skådespelaren Mark Levengood och författaren Lars Sund gemensamt?
Ja, åtminstone det att de alla tre är finlandssvenska invandrare i Sverige och dessutom hör till de fjorton Sverigeemigranter som journalisten Camilla Berggren intervjuat i boken ”Hemifrån hem”, också försedd med undertiteln ”Berättelser om ett utvidgat hemland”.
För Ingves finns en mycket konkret anknytning till det gamla hemlandet beskriven i boken. Det händer nämligen att sydösterbottniska bussbolaget Ingves på resor till Stockholm väljer att parkera på hållplatsen utanför riksbanken. ”Då ler finansmännen inne i arkitekt Peter Celsings mäktiga hus.”
– Stefan, din buss är här!


Två hem
Många av intervjuerna i boken visar hur Sverige och Svenskfinland är både lika och olika och hur många som flyttat bort fortfarande känner att de har två hem, eller hemländer. Så också Lars Sund i Uppsala. I boken säger han:
– Det känns onekligen lite konstigt att komma hem på besök till Finland och bli tillsagd att vara tyst och sitta ner i soffan. Mamma Ingalill ska se på Allsång på Skansen och det är heligt.


Identitet
Även Mark Levengood, som kom till Sverige med avbrutna gymnasiestudier och som inte kommit in på teaterhögskolan i Helsingfors, har kvar sin finlandssvenska identitet. Han tog mycket illa vid sig när Hufvudstadsbladet en gång i början av 2000-talet beskrev honom som ”nästan finlandssvensk” när han framträdde på bokmässan i Helsingfors. Han säger i boken ”att finlandssvenskheten inte kan vara sådan att man inte får vara med och leka”.
– Det är dags för finlandssvenskarna att stiga fram ur garderoben, säger han också.
Klart är i varje fall att intervjuerna i boken visar att det gamla hemlandet fortfarande betyder mycket för dem som valt att flytta.


”Åt båda hållen”
Ragnvald Davidsson, från Iniö i Åbolands skärgård, som kom till Stockholm på femtiotalet och blev bland annat varvs, betong- och byggnadsarbetare beskriver sin identitet så att han ”åker hem åt båda hållen”.
Gustav Grind, från Vörå, kom till Sverige som varvsarbetare och blev senare företagare i snickeribranschen. Hans söner har just ingen kontakt med Finland och hustrun, som är svenska, tycker att man skall anpassa sig till det som är ens hem. Men Gustav har ändå på äldre dar börjat söka sin rötter och är också med i den finlandssvenska föreningen i Göteborg.
– Gemenskapen med andra finlandssvenskar ger definitivt ett mervärde åt mitt liv. Det är underbart att höra dialekterna, säger han.


”Vet vem jag är”
Anita Claesson, som utbildade sig till sjuksköterska i krigets Helsingfors och minns den tidens rädslor och knappa levnadsomständigheter, är äldst i boken. Hon kom till Sverige redan 1947 när man ännu måste ha pass och visum. Hon säger bland annat att hon som finlandssvensk kunnat komma undan invandrarstämpeln och leva som ”anonym emigrant”, men tillägger:
– Men jag har alltid kommit ihåg vem jag är. Flera av mina bästa vänner är invandrare men de är inte alla finländare. De är iranier, kurder, turkar, människor som jag kommit i kontakt med under mitt liv.
Efter sextio år i Sverige har hon inte heller glömt sitt Finland. I slutet av intervjun berättar hon att hon veckan innan hade ringt släktingar i Pellinge som just fångat strömming och skulle steka den över öppen eld vid stranden.
– Tänk om jag finge vara med, bara en liten stund!


”Många möjligheter”
Författaren Camilla Berggren, som kommer från Vasa men nu är anställd på Hufvudstadsbladet i Helsingfors, har själv prövat jobba i Sverige. Hon hörde av olika orsaker inte till dem som stannade i Sverige men hur blir det med nästa generation? Hon avslutar sin inledning i boken med att konstatera att hennes barn nu hemma vid köksbordet diskuterar huruvida de borde studera i Sverige: ”Där finns ju så många fler möjligheter”. Och i bokens avslutning står det klart att sonen Matti skall börja studera i Kalmar.
Kommer han tillbaka?

JAN KRONHOLM

jan.kronholm@nyan.ax