DELA
© Nya Åland

Ljusa minnen av Jack

Vännerna och kollegorna Lars Huldén, Kaj-Gustav Sandholm och Guy Karlsson minns Jack Mattsson i varma ordalag.

– Det finns så mycket man skulle kunna säga om honom. Han lämnar ett stort tomrum efter sig, både musikaliskt och personligt. Och inte bara på Åland utan också på andra håll var han uppskattad och omtyckt ordalag, säger Guy Karlsson.


De senaste åren hade varit tunga i Jacks liv. Han hade då komponerat, arrangerat och dirigerat mängder av musik sedan 1970-talet och efter att i tjugofem år ha levt på, av och med musik dygnet runt, fick Jack Mattssons öron, sinne och kropp nog för tre år sedan.
– En morgon kom jag helt enkelt inte upp ur sängen. Det kändes som att det låg ett 300 kilos stenblock på bröstet, mina krafter var helt slut, berättade han när Nya Åland intervjuade honom för serien Sommarporträttet för tre månader sedan.
Det hårda musiklivet med sena nätter, intensiva skaparprocesser, högt tempo och inte alltid så hälsosam mat hade satt sina spår på Jack. Han var totalt utbränd och försjönk i en djup depression. Musikern klarade inte ens längre av att höra minsta lilla tonslinga.
Men han hade långsamt blivit bättre och hade tillsammans med författaren Lars Huldén börjat arbeta med ett musikdrama om Joel Pettersson, som man hade tänkt erbjuda som öppningsnummer till invigningen av Alandica Kultur & Kongress.
Hur det verket var tänkt låta, och hur njutbar den musiken skulle ha blivit, lär vi knappast få veta. Men vi har många fantastiska verk signerade Jack Mattsson att njuta av. Länge än. Musik dör inte så länge någon lyssnar på den.


En lucka
– Jack Mattsson lämnar nog en lucka efter sig. Han blir inte lätt att ersätta. Hans musik var lättillgänglig, men ändå personlig.
Det säger professor emeritus, författaren Lars Huldén som med musikteatern ”Katrina” inledde ett samarbete med Jack Mattsson som fortsatte till dennes bortgån
Lars Huldén berättar att det var Jack Mattsson som tog kontakt med honom om musikteatern ”Katrina” och bad honom skriva texterna.
”Katrina” blev, som bekant, en stor framgång.
– Det gick ju bra och vi fortsatte att samarbeta.


Runeberg, Joel
Huldén nämner bland annat ”Runeberg och kärleken” baserad på texter av nationalskalden Johan Ludvig Runeberg som de gjorde på uppdrag av Svenska litteratursällskapet i Finland för några år sedan. ”Runeberg och kärleken” hade premiär 2004 i samband med bokmässan i Göteborg och gavs sedan både i Helsingfors, Korsholm och Jakobstad.
Redan då var de i gång med arbetet på en ny musikteater kring Joel Pettersson, en idé som föddes i samband med musikteatern ”Katrina”.
Lars Huldén berättar att han för egen del i stort sett hade librettot klart för flera år sedan. Jack Mattsson hade också arbetet med musiken men hur långt han egentligen hunnit vet Huldén inte.
– Bara för någon vecka sedan hade vi dock kontakt och pratade om projektet då var Jack väldigt optimistisk, säger han.


Positiva minnen
Huldén säger att han har mycket positiva minnen av sitt samarbete med Jack Mattsson genom åren.
– Det stämde helt enkelt väldigt bra. När jag till exempel arbetade med librettot till ”Joel” hade jag nog Jacks musik i bakhuvudet mest hela tiden.
– Till exempel musiken till midsommarpsalmen ur ”Katrina” var ju ett fynd.
Han säger att han nog märkte att Jack hade problem med hälsan under senare år, men att han hoppats att det skulle reda upp sig.
– Jack berättade själv för mig att han inte mådde bra, men under de månader som han nyligen vistades på Åland lät han mera optimistisk än tidigare när vi hade kontakt.
Därför kom dödsbudet oväntat också för Lars Huldén.


Tomrum
Guy Karlsson och Jack Mattsson var goda vänner under en lång tid. Han är en av många som kommer att sakna Jack.
– Jag kan bara säga att han var en mycket, mycket god vän – en fantastisk människa som verkligen brydde sig om sina vänner. Så kände jag i alla fall, att han brydde sig uppriktigt om mig, säger Guy Karlsson, också han välbekant musikprofil på Åland och nära vän till Jack Mattsson.
Han har fortfarande inte hunnit smälta beskedet om vännens hastiga bortgång, och rösten är inte riktigt stadig när han berättar om Jack.
– Det är en stor förlust för det åländska kulturlivet. Visst var han lite sliten på sistone, men har ändå lämnat outplånliga spår efter sig och även om han själv är borta kommer han fortsätta leva kvar genom sin musik. Åländskt requiem, till exempel. De många, vackra solosångerna. Musikteatern Katrina – som man mycket väl kunde sätta upp igen. Den har inte framförts för sista gången, det är jag övertygad om.


Beatles formade Jack
Jack hyste ett mycket stort intresse för The Beatles. Han hade bland annat en mycket omfattande skivsamling som brann upp i en lägenhetsbrand och i början av 1980-talet bildade han tillsammans med ett gäng andra Beatlesfans en egen popgrupp, The Butlers, som uppträdde med idolernas musik. Man hade till och med likadana kläder, frisyrer och instrument som dem.
– Jack var den tidens barn, han växte upp med de fyra gossarna från Liverpool. Under de gångna åren har vi pratat mycket om The Beatles och lyssnat mycket på dem tillsammans och jag tror att de formade Jack på många sätt, både musikaliskt och som människa. Det var nånting i humorn de hade.
Om The Beatles haft stor betydelse för Jacks musikaliska utveckling, så har Jack haft stor betydelse för Guys.
– Han tog hand om mig när jag började studera vid Sibelius akademin och utan honom hade jag nog inte varit där jag är i dag.
– Han hade ett stort, stort hjärta och var en av de snällaste människor jag nånsin mött. Trots att han inte mådde så bra den sista tiden visade han ändå stor omtanke om sina vänner.


Vila
Guy tystnar.
– Jag vill säga nåt riktigt, riktigt fint om honom. Det finns så mycket och vi är så många som sörjer honom, inte bara på Åland. Jag kommer att sakna honom enormt, det blir en svår lucka att fylla. Jag får fylla den med alla fina minnen jag har av honom.
– Jag hoppas han fått frid nu, att han får vila. Det unnar jag honom verkligen, vila.


Fantastisk musiker
Jacks forna musiklärare Kaj-Gustav Sandholm sörjer en god vän och en fantastisk musiker.
Han låter tung på rösten. Han har redan nåtts av beskedet att Jack Mattsson hastigt ryckts bort.
– Jag har känt Jack i 35 år, ända sedan jag flyttade till Åland och han spelade i en kompgrupp jag ledde. Han kom sedermera att bli en god vän och en fantastisk musiker.
Kaj-Gustav berättar att sjuttonåringen redan då var nyfiken på musiken och på att utforska den.
– Det var under den här tiden han blev intresserad av att verkligen tränga in i musiken.
Intresset för att gå in i och bakom musiken förde så småningom Jack Mattsson till Sibeliusakademin och musikstudier där.
– Först gick han till kantor. Han studerade också flöjt – en tid var han faktiskt en verkligt duktig flöjtist.
Så småningom började den unga åländska musikbegåvningen få beställningar och komponerandet tog allt större del av hans tid. Han skrev bland annat musik för Svenska teatern i Helsingfors.
– Jag tyckte att han också borde få beställningar från Åland och bad honom ta sig en en text som Valdemar Nyman skrivit. Jack gav inget entydigt svar, och sedan blev det helt tyst. Jag hörde inget från honom, men så plötsligt en dag dök han upp och ville visa en grej han hade gjort. Det var Åländskt requiem, i mina ögon hans största verk någonsin.
– Jag har alltid trott på hans förmåga att skriva musik. Han hade en särskild förmåga att skriva sångbara melodier och fånga in det folkliga i sin musik.


Fångade folksjälen
Jack Mattssons betydelse för det åländska musik- och kulturlivet kan knappast överskattas.
– Han har betytt massor för det musikaliska livet! Han var visserligen verksam i Helsingfors, eftersom det var där han kunde utvecklas och stimuleras musikaliskt och dessutom få jobb. Men han hyste hela tiden en stark kärlek till Åland och det var här han hittade sin inspiration. Med sin musik förmedlade han en del av den åländska själen – det folkliga, humoristiska och en förundran inför det ogripbara. Av alla de frågetecknen inför tillvaron som finns och av allt det som det är så svårt att sätta ord på kunde Jack i viss mån fånga och svara på i sin musik. Musik kan ibland vara det ord inte klarar av att vara.
Den åländska musikteatern Katrina, också framförd med hjälp av några av Ålands mest framstående musiker och sångare, var det verk Jack Mattsson själv var mest stolt över.
– Genast när idén om att göra en åländsk musikteater föddes, tänkte jag på Jack. Och resultatet blev ju helt fantastiskt – många älskar sångerna från Katrina, särskilt Sommarpsalm.


Rolig sökarsjäl
Som människa beskriver han vännen som en rolig och humoristisk.
– Han sade det som föll honom in och både såg och plockade fram det roliga och humoristiska i det mesta. Samtidigt var han en människa som sökte och ville ta reda på. Han grävde, funderade och var till exempel mycket intresserad av de olika världsreligionerna – en verklig sökare.
– Vi har haft mycket kontakt under årens lopp, jag saknar en god vän och en fin musiker, tillägger han lågmält.

LINA ANTMAN


JAN KRONHOLM