Leo Gammals samlade ihop det flytande guldet
Punschen är studenternas och finlandssvenskarnas dryck.
Det har Leo Gammalts kunna konstatera när han skrivit boken om det flytande guldet i Finland.
Leo Gammals bok ”Flytande guld. En bok om finsk punsch” fick sin början under författarens studietid.
– Jag och några vänner grundade en punschorden som träffades ett par gånger per år. Till varje sammankomst försökte jag sätta ihop någon anekdot om bakgrunden till punsch.
Småningom började Gammals fundera på den finska punschtillverkningen och kunde konstatera att forskningen på området var knapp.
– Jag började forska själv, för det fanns knappt något skrivet finlandssvenska punschvanor. Det var så det började.
Adelsfolkets dryck
Punschen började drickas under 1700-talet av adelsfolk på herrgårdar.
– Det vara bara champagne som var finare än punsch. Det hade att göra med att arraken som punschen smaksätts med var fruktansvärt dyr.
Konjak och punsch kom delvis att stå emot varandra, men viktigt att också notera är att punschen var en manlig dryck.
– Det vara bara männen som drack alkohol. Kvinnorna höll sig nyktra, även om det såg annorlunda ut bland allmogen.
I boken kan man också läsa om de åländska punschvanorna, som lite förvånande skiljer sig från det övriga landets.
– Den tidiga borgarkulturen i Mariehamn knyter inte någon särskild dryck till sitt identitetsbygge.
Dessutom dricker ålänningarna i betydligt lägre grad än övriga landet.
För att slå fast Ålandskopplingen: Leo Gammals pappa heter Bror och hans lillebror heter Lasse. Han är uppväxt i Mariehamn och har en stuga i Sund.
– Nu bor jag i Sibbo och är redaktör på svenska Yle. Bland annat hör det till mitt jobb att samla bakgrundsfakta till ”Mat så in i Norden”.
