DELA
© Nya Åland

Krigsdramatik i Åländsk odling

Åländsk odling har utkommit med en ny volym, den sextiofemte i ordningen. I den inledande artikeln skriver Kenneth Gustavsson om 1808-1809-års krig och dess återverkningar på Åland. Utöver detta medverkar också en rad andra författare med historiska- och kulturhistoriska artiklar. (Bilden som ingår i boken visar defiladen på Grelsby äng i juli 1918.)


Välredigerade och seriösa årsskrifter är viktiga kanaler för historiskt- och annat forskningsarbete. Till dessa hör sedan länge Åländsk Odling, som nu utkommit i sjuttio år och som med några dubbelnummer nått volym 65. Även årets utgåva är ett dubbelnummer, 2008-2009.
Den inledande och mest omfattande artikeln i numret handlar om kriget 1808-1809, i anslutning till det märkesår som nu firas stort både i Finland och Sverige.


Krigets vardag
Kenneth Gustavsson har också i andra sammanhang behandlat krigshändelserna men här gör han en bred sammanfattning under rubriken ”Svenskarna och kriget på Åland 1808-1809”. Det handlar om den svenska arméns trupprörelserna men också om krigets vardag som den tedde sig för soldaterna och för den åländska befolkningen.
Tyngdpunkten i skildringen är lagd på den svenska arméns och flottans närvaro på Åland under krigsåren och därför utgör den svenska generalstabens stora verk ”Sveriges krig åren 1808 och 1809” som utgavs 1890-1922 en viktig källa. Men Gustavsson redogör också för mycket annat källmaterial fram till det fjärde bandet av ”Det Åländska folkets historia” som utkom i fjol och där Pertti Hakala särskilt uppehåller sig vid de de påfrestningar som kriget utgjorde för lokalbefolkningen.


Kungen på Åland
Gustavsson skriver om den åländska bonderesningen, om de truppförstärkningar som sänds till Åland och om hur kungen, Gustaf IV Adolf, sommaren 1808 anländer på jakten Amalis för att själv leda operationerna och etablerar sitt högkvarter på Grelsby kungsgård.
Bland illustrationsmaterialet finns den akvarell av truppdefiladen på Grelsby äng i juli 1808 som ingick i katalogen från Nationalmuseums stora utställning i fjol. Att såväl Grelsby kungsgård som Lemlands prästgård, där det kungliga högkvarteret fanns under fem veckor hösten 1808, fortfarande står kvar ger färg åt berättelsen.


Spred sjukdomar
Krig är aldrig någon dans på rosor och även här handlar mycket om de umbäranden som trupperna fick utstå. Det handlade inte bara om militära motgångar utan också om de sjukdomar som grasserade bland trupperna och skördade många offer, särskilt vårvintern 1809.
Lokalbefolkningen drabbades genom att soldater som var inkvarterade i bondgårdarna runt om i landskapet spred sjukdomarna vidare. Särskilt handlade det om den så kallade fältsjukan, en beteckning för olika smittosamma febrar och tarmsjukdomar som var vanliga bland trupper i fält.
Försörjningläget var ansträngt då transporten av förnödenheter från Sverige inte höll jämna steg med truppförstärkningarna och inte heller den lokala upphandlingen förslog.


Kunde bli särtryck
Kriget vänds slutligt i en för Sverige negativ riktning med evakueringen av den östra skärgården under vintern. Det ryska anfallet och den svenska utrymningen i mars 1809 utgör en epilog. Med bland illustrationerna finns naturligtvis August Malmströms dramatiska målning av de svenska truppernas återtåg i snöstorm över isen på Ålands hav.
Kenneth Gustavsson artikel är en god sammanfattning av de dramatiska åren 1808 och 1809 på Åland och kunde gott utges i särtryck av museibyråm.


Och mycket mera
Utöver Kenneth Gustafssons artikel bjuder numret även på en hel del annan läsning.
Ove Iko skriver, till lokalhistoriskt intressanta bilder, om Rantakaris garveri i Mariehamn där han själv arbetade som ung.
Nils Storå skriver åländsk jakthistoria under rubriken ”Åland som kunglig jaktpark och allmogejaktens villkor”. Jakten behandlas också av Stig Dreijer i artikeln ”Säljakt på Åland under 1700-talet”.
Sol Britt Kärkkäinen gör en välkommen genomgång av hur Ålands första folkdräkter skapades till sång- och musikfesten på Åland 1908.
Marcus Lindholm skriver om ett medeltida skattfynd på Vårdö Sandö och avslutningsvis berättar Jan-Erik Tomtund om Åländsk odlings tillkomst och historia.
Ett synnerligen välmatat nummer med sommarläsning för den lokalhistoriskt intresserade.

JAN KRONHOLM

jan.kronholm@nyan.ax

Litteratur
Ny bok
Åländsk Odling 2008-2009, årgång 70, volym 65. Redaktion: Jan Andersson, Catharina Lönnroth-Sundman, Jan-Erik Tomtlund. Utgivare landskapsregeringens museibyrå, 212 s.