Kraftverket Borghill premierades
På Borghill Lindholms dräktuppslag finns numera en inte helt vanlig medalj.
Det är Riksföreningen Sverigekontakts förtjänsttecken som första gången gavs till en ålänning.
– Borghill Lindholm får förtjänsttecknet för lång och trogen tjänst och viktiga insatser för det svenska språket. Hon är som ett eget kraftverk, sade professor Bo Ralph då han i går överräckte Riksföreningen Sverigekontakts förtjänsttecken.
– Äsch, jag lägger ju bara alltid min näsa i allting, kommenterade Borghill själv och då hon fick frågan vad hon ansåg om medaljen kom svaret blixtsnabbt:
– Nåja, jag tycker inte om medaljer. Jag är som soldaten i Fänriks Ståls sägner som inte ville ta emot en medalj då kamraten inte också fick en.
Språkets livskraft
Riksföreningen Sverigkontakt är en över hundra år gammal paraplyorganisation där de lokala medlemsföreningarna är öppna för alla som vill verka för att på olika sätt bibehålla det svenska språkets livskraft. En viktig grupp som involveras i arbetet är bland andra de lärare som undervisar i svenska utomlands.
Det finns sammanlagt cirka 3.000 medlemmar. På Åland bildades en lokalförening 1923 som i dag har ett 100-tal medlemmar.
Förtjänsttecknet, som Borghill fick ta emot, delas ut mycket sparsamt. I går var det första gången någonsin som en ålänning fick ta emot medaljen.
Svenska Akademien
Professor Bo Ralph berömde vid ceremonin i går, som hölls i Sveriges generalkonsulat, inte bara Borghill Lindholm utan också hela den åländska lokalföreningen.
– Den åländska föreningen är en av de livskraftigaste av alla, sade han.
Bo Ralph besökte egentligen inte Åland som representant för Riksföreningen Sverigekontakt. Ralph är ledamot av Svenska Akadamien och han var inbjuden som gäst vid Ålands kulturstiftelses vårmöte i Mariehamn i går kväll för att hålla en föreläsning.
Språkligt uppdrag
Rubriken för föreläsningen ”Svenska Språkets renhet, styrka och höghet” är en mening i Gustaf III:s instiftelsebrev för Akademien.
– De flesta förknippar Svenska Akademiens arbete med Nobelpriset. Men det första uppdraget är språkligt, säger Ralph.
Då Akademien grundades på 1700-talet handlade det om att ge det svenska språket en övergripande status, både allmänt och i förhållande till latinet som då dominerade inom vetenskapen.
– Det tog fram till 1900-talet innan svenska språket är så starkt och givet att det motsvarar dagens stabila situation.
Använda svenska
Henrik Gustafsson från Ålands kulturstiftelse undrade på pressmötet med Ralph i går hur stabil dagens svenska egentligen är i ett samhälle där engelskan etablerar sig starkt bland annat inom vetenskapen.
– Problemet är inte så stort som man tror men det är klart att man borde vara klokare än man är i den här frågan och konsekvent använda svenska ord, svarade Ralph.
– Vad gör ni om jag skickar ett brev där jag ber att Akademien kräver att utrikesdepartementet skall använda it-förkortningen ud i stället för foreignministry, undrade Gustafsson.
– Jag vet inte. Vi skickar antagligen ett kort och artigt svar. Akademien har som regel att inte käbbla i varje liten fråga utan spara ammunitionen till det viktigaste.
