DELA
© Nya Åland

Janne Holmén granskade läroböcker i historia

Bara en fjärdedel av de finländska gymnasieeleverna läser kursen om den svenska tiden i Finland, men läroböckerna har blivit bättre.
Historikern, filosofie doktorn, Janne Holméns undersökning av hur den svenska tiden framställs i finska, finlandssvenska och rikssvenska läroböcker presenterades i går.
Janne Holmén har gjort sin undersökning på uppdrag av den finlandssvenska tankesmedjan Magma och kan påvisa många skillnader i historieframställningen.
I de finskspråkiga böckerna är till exempel beskrivningen av den svenska invandringen till Finland mycket kortfattad och ibland motstridig, skriver FNB.


Frivillig kurs
Janne Holmén förklarade en del av problematiken när han igår presenterade sin analys:
– För det första är kursen som handlar om den svenska tiden frivillig sedan år 1994. Ungefär en fjärdedel av gymnasieeleverna i både finska och svenska gymnasier läser kursen. Samma andel väljer att skriva historia i studentprovet, konstaterade Holmén.
– Och vad ska man kalla perioden 1150–1809? Uttrycket ”det svenska väldet” har nästan helt försvunnit från historieböckerna. I stället används rubriker som ”Finlands tidighistoria” (på finska varhaishistoria) och ”Finland i kungariket” (Suomi kuningaskunnassa).


”Svenska riket”
Timo Sarkén, lärare i historia och samhällslära vid gymnasiet Haukilahden lukio i Esbo vill, enligt FNB, att man helt rensar bort benämningen Sverige-Finland.
– Vi ska tala om Sverige eller svenska riket. Vi måste acceptera användningen av namnet Finland, det är ett verktyg för historiker, men vi måste hela tiden betona att det vi i dag kallar Finland då var en del av Sverige.


Vad gör vi här?
I de finska läroböckerna är beskrivningen av den svenska invandringen till Finland mycket kortfattad och ibland motstridig. De olika tolkningarna av finnarnas och samernas härstamning diskuteras ofta på flera sidor.
Däremot nämns det aldrig att även den svenska invandringen kan tolkas på många olika sätt.
– Slutresultatet blir att att ursprunget till den svenska befolkningen i dagens Finland inte blir klargjort och det är en allvarlig brist, säger historielektor Ulf Sourander vid Topeliusgymnasiet i Nykarleby.


Det har blivit bättre
Janne Holmén har gått igenom läroböcker i historia från 1979–2000 och 2002–2008 och funnit att det har skett förändringar.
– De elever som i dag väljer den frivilliga kursen får en bättre förståelse för Sveriges historia åren 1150–1809 än vad några andra elever någonsin fått, vare sig i Finland eller Sverige, säger Holmén.
Det ”nationalistiska struntet” har enligt honom försvunnit från texterna.
Men de 75 procent av eleverna som inte läser den frivilliga kursen, då?
– De måste i stället nöja sig med utbudet i kurs fyra som ska inledas med en kort genomgång av arvet från den svenska tiden, och de böckerna erbjuder en mycket kortfattad och skev skildring av de svenska århundradena, säger Holmén. (FNB/NÅ-jk)