Historien om Bertel och badhotellet
Han arbetade med Lars Sonck och Eliel Saarinen.
Han arbetar med Mariehamns stadsplan och ritar badhotellet.
Han har sin hand med i den första självstyrelselagen.
Förre stadsarkitekten Folke Wickström berättar den här den fascinerande historien om arkitekten Bertel Jung.
Arkitekt Bertel Jung har förekommit i ett meningsutbyte om årtal kring folkhögskolan. Det föranlåter mig att måla en bredare bild av arkitekten och hans intressanta släkt.
Släkten Jungs härstamning kan ledas till vinhandlaren Dominicus Jungh i Stockholm. Sonen Lars Jungh (1686-1759) flyttar till Åland 1724. Han blir postmästare och krögare i Eckerö och upptar två gårdar i Djäkenböle från öde.
Han har sex barn av vilka de flesta stannar På Åland. Sonen Lars Jungh (1729-1771) flyttar till Äppelö i Hammarlands norra skärgård och blir bonde på Westergårds. Hans dotter Eriana gifter sig med Bernt Berntsson Holmström som blir bonde på gården.
Deras barnbarn bonden Johan Holmström på Westergårds får 10 barn åren 1832–1854. Deras efterkommande kan finnas i alla hörn på Åland. I granngården Norrgårds fanns bland lekkamraterna Johan August Henriksson, senare skeppsbyggmästare och skaparen av den första Albanus.
En av Erianas kusiner är kronofogden Lars Jung (1752-1802), som byggde Sunds prästgård 1788, sitt eget hus Tosarby stenhus 1791 och Hammarlands prästgård 1792, samtliga uppförda i tegel. Han hade eget tegelslageri i Djäkenböle.
Lars och Erianas gemensamma kusin Karl Magnus Jung var präst i Lemland då prästgården byggdes 1798 av Jonas Palm (inte av Lars). Gustav IV bodde hos Jung i prästgården vid sitt besök på Åland.
Karl Magnus sonson Axel Gabriel Jung bor i Jakobstad där sönerna Bertel Jung föds 1872 och Valter Jung 1879. Båda utbildar sig till arkitekter. Bertel blir färdig 1895 och Valter 1902.
Bertel gifte sig med Robert Magnus Hausens dotter Gundborg från Germundö. Deras dotter Gunlög gifte sig med dir. mus. Emil Johnsson från Geta, vilkas efterkommande lever på Åland. Valters dotter Dora Jung var en känd textilkonstnärinna.
Bertel Jung jobbade under studietiden 1891–1895 med Lars Sonck. År 1894 vann Sonck sensationellt tävlingen om Mikaelskyrkan i Åbo och besegrade bland andra sin egen professor Gustaf Nyström.
Sonck blev färdig arkitekt senare samma år och Bertel Jung året därpå. Folkhögskolan i Finström är bland de tidigaste uppdrag Bertel Jung får som arkitekt. Skolan står färdig 1898. Soncks första byggnad som förverkligas är det västra tornhuset från 1893 nedanför lyceet i Mariehamn.
Mellan åren 1898 och 1913 är Bertel Jung delägare i arkitektbyrån Andersin-Jung-Bomanson, som 1900 ritar Badhotellet vid Hamngatan. Det fick ett torn snarlikt tornvillans.
Inför arkitekt-klubbens resa till Åland 1910 har Bertel Jung infört en resebeskrivning i tidskriften Arkitekten. Där avslöjar han att ”badhotellet har tillkommit genom gemensam ansträngning av Sonck (planerna) och Jung & Bomanson (fasaderna)”.
Sonck har inte sitt namn med i arkitektbyrån vars stämpel finns på ritningarna men han hjälper ändå sina polare med planerna. Jung finns på respektive kontor då tornen ritas.
Det finns två möjligheter: Bertel Jung har medverkat i utformningen av båda tornen eller så har Sonck låtit Jung kopiera tornet från villan för Badhotellet. Hotellet brukar i sin helhet tillskrivas Sonck, vilket således inte är helt korrekt. Det omnämns inte i förteckningen över Soncks verk, vilket också är en brist.
Badhotellet brann ner 1916. Johan Sjöbloms hus från ca 1870 hade byggts in i hotellet. Det var Hilda Hongells barndomshem (Finlands första kvinnliga byggmästare).
I tomtens sydvästra hörn står sockeln till hans hus fortfarande kvar invid trottoaren. Där är en bra plats för information om Hilda, hotellet och badhuskomplexet.
Jung & Bomanson ritade till oigenkännlighet om båda Lars Jungs vackra prästgårdar från 1700-talet, Hammarlands 1901 och Sunds 1904. Hans eget hus Tosarby stenhus är däremot föredömligt restaurerat under Piotr Palamarz ledning.
Bertel Jung ritade 1909 två byggnader i nordöstra hörnet av korsningen Neptunigatan – Skillnadsgatan. Båda finns kvar, den ena kraftigt förändrad.
Han byggde en egen villa på Hjortö mittemot Soncks ”Lasses villa” på Bartsgårdaberget. Andra hus av hans hand lär finnas bland annat i Geta och Saltvik. Sin livsgärning utförde han emellertid som stadsplanerare. Mellan 1908 och 1916 arbetade han som Helsingfors första stadsarkitekt. 1918 skapade han tillsammans med Eliel Saarinen planer för ett Stor-Helsingfors.
Arkitekterna Lars Sonck och Bertel Jung tog 1918 initiativ till den så kallade privata Ålandskommittén.
Bertel skrev kommitténs utkast till självstyrelse för Åland, vilket till stora delar kom att ingå i den första självstyrelselagen.
I slutet på 30-talet arbetar Bertel Jung med utvidgningen av Mariehamns stadsplan. Den fastställs 1938.
På planen är Soncks stadshus och navigationsskola inritade. De står färdiga året därpå. Stadsplanen förutsätter en mycket tät bebyggelse ända upp mot gamla stadsgränsen i norr. Det lämnas få gröna fläckar kvar.
Söder om Skillnadsgatan ritar han in nya kvarter och Torggatans och Öhbergsvägens krökta avslutningar med Lindan i fokus. Kriget avbryter utbyggnaden.
På 50-talet upprättas nya planer för stadsdelarna Nyängen, Vreten och Rossen. I söder följs Jungs planer bättre. Som ett resultat av Jungs fleråriga arbete med stadsplanen förlängs Ålandsvägen 1937 med Klintvägen i norr och med Västra Ytternäsvägen i söder.
Båda arkitektbröderna Jung avlider 1946, Sonck tio år senare.
