Hantverkare griper varje halmstrå
Tre fähus på Jan Karlsgården har fått nya halmtak.
– Den åländska flaggan vajar i vinden och midsommarstången ska snart kläs. Det är nu man ska fotografera, säger Eje Arén, halmtäckare.
De senaste två månaderna har en svensk firma som specialiserat sig på gamla byggnadsmetoder arbetat med att lägga halmtaken.
Eje Arén är halmtäckare och ser inte bara till att taken läggs enligt konstens alla regler, han odlar också rågen själv.
– Vi odlar och tröskar själva, och har materialet med oss då vi kommer. Den här rågen har vuxit söder om Roslagen och skördades förra sommaren. Det krävs särskilda metoder för att inte halmen ska krossas vid skörd. De moderna tröskorna är helt oanvändbara i det här fallet.
– I dag förstör tröskan byggvaran, det tänket måste vi komma bort från.
Metoden enligt vilket taket läggs kallas ”obundet mellansvenskt halmtak”. Det innebär till exempel att taket läggs på samma vis som bönderna lade sitt skördematerial i slutet av 1700-talet.
– Det första lagret läggs nu. Tvärs över taken lägger vi slanor. De kan tas bort, och om skörden är god kan man lägga ytterligare ett lager halm. Taken fungerade som en slags foderbank. Ju fler lager, desto tryggare var man för missväxt.
Att husen på Jan Karlsgården får rätt slags tak är viktigt, säger Arén.
– Friluftsmuseum ska spegla taket som lades under den tid huset byggdes.
Läs mer i onsdagens Nya Åland!
