DELA
© Nya Åland

Gjorde åländsk flora fylld av kärlek

Ett mästerverk – och ett livsverk. Så stora ord är man faktiskt tvungen att ta till när det handlar om boken Ålands flora av Carl-Adam och Eeva Haeggström som daggfrisk och ny ligger på bokhandelsdiskarna.
Ja, vad sägs om det här: Ålands alla hittills kända växter samlade i en och samma volym, 1.250 arter med underarter, varieteter och korsningar pedagogiskt och lättillgängligt beskrivna i ord och bild på 436 sidor, en notapparat på sex sidor och ett register med växternas namn på både latin och svenska.
Botanistens bibel. Ängsvandrarens handbok. Stadsflanörens uppslagsverk. Allt i ett.


Allt sedan 1964
För författarna Carl-Adam och Eeva Haeggström, pensionerad professor i botanik vid Helsingfors universitet respektive pensionerad högstadielärare i biologi, har arbetet pågått i många år. Idogt har de samlat på sig kunskap om den åländska floran, så förunderligt rik, och satt ner allt på pränt. De vackra bilderna ha de själva eller Håkan Skogsjö och Ralf Carlsson tagit, och Eeva har dessutom ytterst noggrant tecknat växterna som inte fotograferats. Inte bara lövängsväxter ryms med, utan också buskar och träd.
– Jag kom till Åland första gången 1964 för att göra fältarbete på Nåtö biologiska station för mitt examensarbete, berättar Carl-Adam Haeggström.
– Och jag kom till Nåtö för mitt graduarbete 1966. Vi fastnade på stationen ända till 2003. Det är så att om man en gång har upptäckt Åland så är man fast, säger Eeva.


En sammanfattning
”Ålands flora” är en sammanfattning av fältarbetet och de tidigare skrifterna, bland annat Carl-Adams doktorsavhandling från 1983 om lövängarna på Nåtö och skriften om Ålands fridlysta växter, också det ett pionjärarbete i slutet av 1970-talet.
På sätt och vis är den nya boken ett resultat av att folk började fråga efter den. Men också för dem själva kändes det viktigt att dokumentera allt de vet – något som tidigare generationer inte hade samma möjligheter till.
Man kan inte låta bli att ryckas med av parets entusiasm. De latinska namnen far genom luften, ögonen lyser när de berättar om valnötsträden som växer här och där i Mariehamn och som oväntat nog både övervintrar och ger frukt, eller när de pratar om guckuskons hemliga växtlokaler i Hammarlandsskogarna.


Levande uppslagsverk
De har järnkoll. Som livslevande uppslagsverk.
– Åland har den rikaste floran i Finland, utan vidare. Det finns ingen motsvarighet i världen till gullvivorna på Åland. 26 av Finlands 30 orkidéer växer på Åland.
Och ännu är Åland långt ifrån utforskat när det gäller växter.
Men det är sorgligt att se växtligheten ta över landskapet, tycker de. De betande djuren är alltför få, slyn frodas och vassen breder ut sig. Främmande och ”farliga” arter som lupinen sprider sig på de svagare ängsväxternas bekostnad.
– I dag är det faktiskt vägslänterna som är rika på arter. De slås varje år.
Carl-Adam och Eeva minns hur det var på ”Ålands blomsterkung” Alvar Palmgrens tid. Han ogillade nötkreaturen som betade bort så mycket av växterna att de knappt gick att artbestämma. Så fort gick det för Åland att byta skepnad.


Försökte lämna Åland
Efter pensioneringen försökte de lämna Åland. Det gick inte.
– Så nu bor vi under delar av året i vår lägenhet vid Södragatan. Det här är vår sommarstuga, säger Carl-Adam och skrattar.
Hemma i Esbo har makarna förvandlat radhusgräsmattan till en åländsk blomsteräng med hjälp av plockade frön.
Det är kärlek det.



ANNIKA ORRE

annika.orre@nyan.ax