DELA
© Nya Åland

Första åländska daisy-boken klar

– Det här får väldigt stor betydelse, säger Ålands synskadades ordförande Bern Löfman om den första åländska talboken i så kallat daisy-format som föreningen och stadsbiblioteket kunde presentera i går.
Premiärboken är Sanna Tahvanainens roman ”Alltid skogen” som lästs in av Isabella Sarling. (På bilden Hans-Erik Ramström, bibliotekarie, Bern Löfman och Rolf Söderlund från Ålands synskadade, samt Isabella Sarling med förstlingsverket.)
Tekniken har nu definitivt seglat förbi de gamla talböckerna i form av ljudkassetter. Visst finns sådana fortfarande kvar i utlåningen, men så småningom kommer det inte att finnas teknik för att lyssna på dem och någon nyproduktion av talböcker i kassettformat sker inte heller längre.
Nu är det ett så kallat daisy-format som gäller och där man med relativt enkel, men modern, inspelningsteknik kan få en hel roman att rymmas på en enda cd-skiva.


Samarbete
Bibliotekarie Hans-Erik Ramström berättar att den första boken i daisy-format producerats i samarbete mellan Ålands synskadade och stadsbiblioteket och med stöd av de medel som Ålands landskapsregering och Leo, Mary och Maryanne Hackmans stiftelse i riket beviljat.
– Vi har nu anskaffat två inspelningsutrustningar som är flyttbara så att inläsarna kan arbeta hemma och enligt den tidsplan som gjorts upp är tanken att vi skall producera 40 åländska talböcker i daisy-format under en treårsperiod.


Flera kommer
En andra bok av Sanna Tahvanainen, diktboken ”Jag vill behålla precis allting”, som hon själv läst in är också klar, men har ännu inte fått det speciella fodral som talböckerna har: ett stötsäkert omslag med punktskrift som kan postas. Tanken är också att Tahvanainen skall läsa in sin roman ”Silverflickan”. Bland böcker som kommer relativt snart finns också Sten-Erik Abrahamssons ”Stad i skugga” som han själv skall läsa in.
Leo Löthman har också visat intresse för att läsa in sin ”Big M@ma” och Leo Lundberg är beredd att läsa in ”Den stora behandlingen”. Även Carina Karlsson hör till dem som gärna läser in sina böcker, säger Ramström.
På frågan hur man väljer och prioriterar hänvisar Ramström till den lista över bibliotekets mest efterfrågade böcker. Sedan spelar det ju också in hur man lyckas få själva inläsningen ordnad.


Många utifrån
Den roman som presenterades i går var den första inom det åländska projektet, men biblioteket har redan närmare 400 andra böcker i daisy-format för utlåning, av dem 36 om Åland eller av åländska författare. Här handlar det dock om rikssvenska och finlandssvenska produktioner.
Utöver att man nu skall göra nya inläsningar på Åland har tanken varit att kunna överföra en del av den åländska litteratur som redan finns på kassettband till daysy-format, till exempel Anni Blomqvist och Sally Salminen.
– Det är en del av projektet, konstaterar Rolf Söderlund som sitter med i styrelsen för Föreningen finlandssvenska synskadade.
– Visst är det en klar fördel om åländsk litteratur läses med åländska röster, konstaterar Bern Löfman.


Mera likvärdigt
Såväl Löfman som Söderlund är mycket glada över de framsteg som daysy-formatet medför.
– Det är ett steg mot mera likvärdiga möjligheter att snabbt ta del av nyutkommen litteratur, säger Löfman.
Söderlund tycker att det är särskilt bra att man nu fått stöd för att producera åländska böcker i det nya formatet.
– Det finns ju ett stort intresse för åländska författare, säger han.


Positivt
Isabella Sarling tycker att det varit intressant att fungera som inläsare och har positiva erfarenheter av att hantera den nya tekniken.
– Den känner till exempel av fraser, vilket gör att det är lätt att gå tillbaka och korrigera en felläsning, säger Sarling som nog kan tänka sig att läsa in fler böcker i framtiden.
Bibliotekets talböcker kan inte lånas av vem som helst. Hans-Erik Ramström förklarar att författarna överlåtit materialet för talböckerna helt utan ersättning men att det förutsätter att de endast lånas ut till synskadade, dyslektiker, eller personer med andra former av handikapp som till exempel gör att de har svårt att hålla i en vanlig bok.
Talböckerna får inte heller säljas i bokhandeln. Numera finns ju dock en hel mängd populära ljudböcker som kan köpas eller lånas av vem som helst.

JAN KRONHOLM

jan.kronholm@nyan.ax