DELA
© Nya Åland

Förenar musik och konst på ny cd

Bo Söderlund och Johan Enblom (bilden) började spela musik i högstadiet.
Nu är de aktuella med sin första skiva med bandet The Oneflower Tribe. I bandet ingår även Christoffer Westerlund och Jonas Karlsson. Alla i bandet har tidigare varit med i åländska rockband.
– Det var så vi började umgås, jag och Bo, förklarar Johan.
Bo har tidigare spelat i Helios, Windows 98, Tea, Taktus och Seaside Matters. Johan, liksom gitarristen Christoffer, spelade tidigare i Dolly Dreadlock och Jonas har spelat i Raiah. Någon permanent trummis har bandet inte hittat ännu.


Akustisk groove-pop
Inspelningsarbetet i studion har förlöpt smärtfritt. Bandet har klarat sig utan större konflikter och Bo berättar att alla bandmedlemmar har ungefär samma syn på musiken.
– När vi jammar så strävar det oftast åt ett och samma håll. Vi har ingen dragkamp om hur det ska låta utan vi har ganska lätt att samarbeta i skapandeprocessen.
– Eftersom jag har skrivit alla låtar har jag haft en någorlunda klar bild av hur det ska låta. Utifrån det har vi sedan diskuterat oss fram till en färdig variant, förklarar Johan.
Hur skulle ni beskriva er musikstil?
– När folk frågar det brukar jag ha en färdig ramsa som jag rabblar upp: akustisk groove-pop med antydan av blues och orientaliska övertoner. Det är ändå mycket driv och ganska rockig musik och kanske inte vad folk väntar sig när man kallar det för “akustisk” musik, säger Bo.
– Istället för ett vanligt trumset kör vi djembetrumma och tamburin, förklarar Johan.
Vilka artister är ni influerade av?
– PJ Harvey, Ani DiFranco, The Doors, Morphine och diverse folkmusik och orientalisk musik, säger Johan.
– Jag gillar inte begreppet ”orientalisk musik”, det låter som någon maträtt, säger Bo.


Konst plus musik
Bo har målat bilder som hör ihop med var och en av de tretton låtarna på skivan.
Vad kom först, målningarna eller låtarna?
– Låtarna fanns långt före. Johan började skicka låtar till mig innan det fanns något band, då var det hans soloprojekt. Jag tyckte det lät bra och blev peppad och intresserad. Det är en musikstil som jag gärna står för – det känns riktigt bra att gå upp på scenen och spela.
Bo berättar att idén med en målning till varje låt föddes när han hade utställning och Oneflower Tribe spelade på vernissagen.
– Musiken funkade jättebra tillsammans med konsten. Efter det började vi arbeta med skivan och jag ville göra något mer av konceptet musik plus bildkonst. Det är roligt att låta musiken och bilderna smälta samman.
När Bo målat har han använt sig av de bilder och känslor han får när han lyssnar på låtarna.
– Musiken blir mer mångbottnad med bilderna till. Förhoppningsvis kan de hjälpa lyssnaren att komma in i samma känslor och tankar som vi förknippar med låtarna.
Hur kommer ni att ta konceptet bild och musik vidare?
– Jag skulle gärna göra animationer till musiken. Jag har redan gjort korta animerade filmer till två låtar och jag tyckte att det var riktigt roligt. Rörliga bilder fungerar på samma sätt som musiken – det är två typer av händelseförlopp, medan mina målningar är statiska.
Vad handlar låttexterna om?
– Jag vet inte om de handlar om något speciellt. Det är mer som kylskåpspoesi. Jag har satt ihop meningar eller ord som låter bra och passar till melodin, säger Johan.
Vilken stämning finns i musiken?
– Det är blandat, men jag försöker hålla mig från att göra allt för dramatiska låtar. Vår musik är inget man ska ligga och gråta till, utan vi försöker skapa ett skönt groove som man rycks med i.


Känns genuint
Bo och Johan tycker att det är viktigt att man spelar den musik man vill spela. De misstänker att många unga musiker hoppar in i musikprojekt bara för att få stå på scenen. När Bo och Johan spelar med Oneflower Tribe känns det genuint, berättar de.
– Det skulle kunna bero på att ingen av oss är ”skolade” musiker. Vi har alla lärt oss själva och spelar musik för att föra fram det vi har på hjärtat och inte nödvändigtvis för att bli bäst eller skickligast, säger Johan.
– När vi spelar känns det genuint och som att vi bottnar i musiken. Det är en skön känsla att framföra musik som man känner att man kan stå för och vara stolt över, säger Bo.
Hur länge har arbetet med skivan tagit?
– Stört länge. För länge. Totalt är det väl lite mera än ett år. Vi har inte varit i studion hela tiden utan arbetat när folk haft tid att samlas, säger Bo.
– Vi hade önskat att vi kunde jobba enbart med skivan under en eller två månader. Nu har det känts som att vi måste ladda upp på nytt varje gång vi kommer dit. Det innebär att en massa dyrbar tid går till spillo för att komma igång, förklarar Johan.
Vad har varit svårast?
– Att få ihop bandet för att kunna spela in i studion. När folk jobbar och har annat för sig är det svårt att få allas scheman att passa. Det kan vara frustrerande när man aldrig blir färdig. Först planerade vi att släppa skivan kring jul, men det gick ju inte. Vi hade gärna haft ett releaseparty i sommar när alla var hemma men tryckningen av skivan blev försenad, så nu siktar vi på att ordna något på Pub Bastun under julhelgen.
Nästa sommar samlas bandet i studion igen.
– Bo och jag har arbetat hela våren och har en massa texter och riff som vi skulle kunna bygga ihop till nya låtar. Det dröjer nog ett tag till nästa skiva, men vi skulle gärna försöka arbeta ihop en EP till nästa sommar, säger Johan.
Oneflower Tribes självbetitlade skiva har 13 låtar och är inspelad i Twin Oak Studios (Alexander Lindberg). Layouten på omslaget har Niklas Berlin gjort. Skivan går att köpa för 10 euro på Sandåsens blomsterhörna.

AXEL KRONHOLM



Foto: JONAS EDSVIK