”Föräldrarna hoppades det skulle gå över”
Hon växte upp i en musikerfamilj och drömde redan som 4-åring om att få spela harpa.
I dag turnerar hon med sitt 37 kilo tunga instrument och söker nya musikaliska landskap.
Margareta Bengtson har en repetitionspaus i det intensiva festivalprogrammet, men tar sig villigt tid för en pratstund om kammarmusik och kärleken till sitt instrument: harpan.
– Redan som liten drömde jag om att spela harpa, mina föräldrar som var musiker tyckte det verkade bökigt och hoppades det skulle gå över.
Så hon började spela piano, men drömmarna gick inte över och som 12-åring fick hon sen börja spela sitt dröminstrument.
– Det var inte så lätt att få tag i lärare, men jag var privilegierad som hade föräldrar i branschen.
Margareta Bengtsons far var flöjtist och hade spelat mycket med harpisten Karin Langebo som liksom Margareta själv även var sångare.
– Det var nog tack vare henne som drömmen föddes och så tack vare filmerna med bröderna Marx.
Harpa är inget lätt instrument och Margareta Bengtson menar för att bli solist krävs det nästan att man börjar tidigare än 12-års ålder.
Harpa blev ändå hennes huvudämne på Kungliga musikhögskolan i Stockholm.
I dag onsdag spelar Margareta Bengtson på lunchkonserten kl. 12 i Sankt Görans kyrka och i kväll kl. 19 på samma ställe. På fredag spelar hon jazzstandards på konserten i Sankt Görans kyrka kl. 12.
Läs mer i onsdagens Nya Åland!
