DELA

Finner kulturhistoria i exlibris

Juha Pykäläinen har gjort åtta, Kurt Simons fem. Matts Dreijer, Rune Holmén och Lill Lindfors finns bland sådana som har ett. Det handlar om bokägarmärken, exlibris, som Gunnar Johansson (bilden) samlar på och nu ställer ut i Ålands museum.
Gunnar Johansson berättar att han fick upp ögonen för exlibrismärkena i sin verksamhet som antikvariatsbokhandlare.
– Det kom ju in en del böcker med exlibris, säger han.
Det första åländska exlibris han fann och som också fick honom att börja samla fanns i en bok som tillhört Torsten Simons. Märket hör till dem som skapats av konstnären Kurt Simons och är ganska representativt för hela exlibriskonsten.
Torsten Simons var sjökapten och i den stiliserade bilden i hans exlibris finns därför ett gammalt segelfartyg, kanske en kogg eller något liknande. Texten är kort och koncis som också brukligt är: Exlibris T. Simons.


Lill Lindfors
Jan Kåhre finns också bland dem som fått ett exlibris gjort av Kurt Simons. Juha Pykäläinens åtta alster är alla gjorda för personer utanför Åland.
Lill Lindfors exlibris har gjorts av den produktive exlibriskonstnären Hannu Paalasmaa, men enligt Johansson inte på beställning utan på konstnärens eget initiativ. Paalasmaa har också begåvat en hel del andra kända personer med exlibris. Annars är det vanliga att den som vill hålla sin boksamling samman och märkt själv gör en beställning och diskuterar motivvalet med konstnären.
Bland de exlibris som Gunnar Johansson nu ställer ut finns ett sextiotal gjorda för ålänningar eller personer med någon form av åländsk anknytning. Dessutom visar han ett drygt tjugotal andra exempel och även en del etiketter som inte riktigt räknas som exlibris, även några bokstämplar.


Kända konstnärer
Bland det utställda finns, utöver de nämnda konstnärerna Simons, Pykäläinen och Paalasmaa, alster av flera andra kända konstnärer.
Här finns till exempel heraldikern Gustaf von Numers som gjort Edvard Björkenheims och Peter Wahlbergs exlibris. Axel Haartman har gjort Otto Anderssons, Carl-Gustaf Lilius Nils-Erik J Langs, Tapio Tapiovaara Fjalar Björkqvists och Erik Bryggman Allan Wallenius exlibris. För att bara ta några exempel.
Att samla exlibris är ganska populärt och det finns föreningar som ger ut egna publikationer både i Åbo och Helsingfors. Gunnar Johansson tillhör Åboföreningen och berättar att ett Ålandsnummer av föreningens publikation är under planering.
Hans eget exlibris har gjorts av Jonas Wilén.
Varför samlar man då på dessa små klisterlappar?
– De representerar ett stycke kulturhistoria och det är intressant att ta reda på något om personerna, de bokälskare, som finns bakom. Det är väl ungefär som att samla frimärken, säger Gunnar Johansson.
Och de är förstås väldigt värdefulla?
– Oftast inte. Värdefullast i min samling är det exlibris som konstnären Louise Sparre gjorde åt Karl Stockman 1905, men inte heller det är värt mera än några tior.
Det finns dock de som betingar högre priser.
– Någon gång kan man stöta på exlibris gjorda av Helene Schjerfbeck eller Axel Gallen-Kallela. De är mycket efterfrågade och kan betinga priser på 250-300 euro.


Vill gärna ha tips
Trots att Gunnar Johanssons samling vid det här laget är ganska stor så vet han att det finns också åländska exlibris som han inte har.
Atos Wirtanen hade till exempel ett exlibris gjort av Tove Jansson och jag saknar också Robert Hancocks exlibris.
I utställningen har han därför också placerat ut en tipslåda där den som vet om något åländskt exlibris som inte finns med gärna får lämna tips om det.


Gör ditt eget
För den som blir intresserad och vill lära sig göra egna exlibris ordnar museet med en verkstad på tisdag och torsdag nästa vecka under ledning av Kirsi Strand och Tiina Barck. Båda kvällarna arbetar man 18-20.
Gunnar Johanssons utställning kan ses på Torget i museet fram till årsskiftet.

JAN KRONHOLM

jan.kronholm@nyan.ax

tfn 528 466

Foto: FREDRIK TÖRNROOS

foto@nyan.ax