DELA

Extas och fågelsång med Messiaen

Femton ålänningar från Ålands orgelfestival satt bänkade i S:t Jakobs kyrka då 1900-talets främste musikförnyare Olivier Messiaen presenterades vid hans 100-årsjubileum i Stockholm. (Organisten Jörgen Lindström berättar om orgeln i Sundbyberg för Lemlandskantorn Adam Kiss.)
Vi lyssnade både på inspelade fåglar och på ”Trädgårdssångaren” i Messiaens fågelkatalog, som spelades av hans favoritelev Carl-Axel Dominique. Musik- och fågelexperterna Bengt Emil Johnson och Sten Wahlström, bekanta från radion, jämförde på ett intressant sätt ”pianofåglarna” med äkta fågelsång i naturen.
I Sundbybergs kyrka möttes vi av organisten Jörgen Lindström, som för några år sedan var med och dokumenterade Ålands orglar, och de tre orgelvännerna Lennart, Rolf och Mats som deltagit i Ålands orgelfestival genom åren.


Till Lemland
Den nya Sundbybergorgeln är byggd av Åkerman & Lund i samma Cavaillé-Coll anda som den Pachenorgel som i sommar kommer till Lemland. Organisten Adam Kiss provspelade orgeln i nästan fyra timmar och fick samtidigt klart för sig hur han vill ha den något mindre orgeln i Lemland intonerad.
Efter att ha besökt ”Nordiska trädgårdar” på Älvsjömässan sökte vi oss till Historiska museets barocksal. Där blev jag omvänd. Jag är uppvuxen med orglar och har inte varit speciellt intresserad av piano. Men nu fick jag höra pianomusik på ett sätt som jag aldrig hört förut.


Varm om hjärtat
Det var den unge lysande pianisten Oskar Ekberg som spelade Messiaens ”Tjugo betraktelser över Jesusbarnet”. Även om det var lite rått i barocksalen blev jag genast varm om hjärtat.
Pianisten berättar att han blev fascinerad av verket redan första gången hörde det för tio år sedan och nu när han arbetat med det i fyra år är känslan av glädje större än någonsin.
Oskar spelade med hela sin kropp, med armar och ben och mimik, och inbjöd oss att dela glädjen och extasen med honom. På min fråga, svarade han att han gärna kommer till Åland.
Samma besked fick jag av Mattias Wager, ny domkyrkoorganist i Stockholm. Han spelade intagande, välavvägt och skönt ”Le Banquet celéste” och ”Himmelsfärden” av Olivier Messiaen och verk av hans samtida i en direktsänd konsert.
S:t Jakobsorgeln hade just genomgått en stor förnyelse då jag vid Stockholms orgelfestival 1977 hörde den franske Notre Dame-organisten Pierre Cochereau spela ”Den himmelska kyrkans uppenbarelse” av Messiaen. Även det en oförglömlig upplevelse.


Strindberg
August Strindberg skildrar i ”Den romantiske klockaren på Rånö” den mäktiga S:t Jakobsorgeln så här:
”Bälgarna lågo likt jättens lungor färdiga att flåsa. Där var väderlådan på vilken principalstämmorna stodo i rad med kontrabasens trettiotvåfotspipa som flygelman. Så öppnade sig hela skrovet, rymligt som bröstkorgen på en valfisk, där man såg revben, senor, muskler, luftrör, blodkärl ch nerver företrädda av alla dessa pipor, kopppel, abstrakter, regeringar, vinkelhakar, vippor, vällarmar och andrag; en gigantisk organism, som behövt tusen år att växa till med några alnar vart hundrade år, sättande en blomma vart sekel som aloen, skjutande en gren varje decennium; ett människoverk utan uppfinnare som katedralen, utan byggmästare som pyramiden, ett ofantligt samarbete av hela kristenheten, som ärft grundtanken från hedendomen.
Här kunde man läsa hela instrumentets historia från den latinske hednigens vasspipa, den keltiske barbarens säckpipa, genom den byzantiske kejsarens vattenorgel till medeltidskyrkans emporer, triforer, klocktorn och altarskåp.
Professorn satte sig vid manualen i dess tre etager, drog ut principalstämman, bälgarne pustade, nu sjöngo fasadpiporna, snart intonerades flöjten och harmonierna svällde, gamban tog i näston upp ett solo för bariton, trompeten smattrade, bordunan brummade, orgeln brusade med fullt verk. Med kopplad pedal och alla 42 stämmorna andragna höll orgeln sin symfoni med alla orkesterns intsrument tydliga, under en mans händer och fötter.”
Ett dylikt instrument skulle även sitta bra i Ålands kultur-och kongresshus.

STEFAN SNELLMAN

redaktion@nyan.ax