Krymplingen från Inishmaan är en vacker, glad och ledsam historia som sätter sig. Det är bara att gratulera den åländska publiken, skriver Nyans recensent Annika Kullman som såg premiären i stadshuset i Mariehamn på fredagskvällen. (Bilden ur föreställningen.)

På ön Inishmaan utanför Irlands kust känner alla varandra, åtminstone tror dom det. Vardagen domineras av småsint skvaller, av drömmar om något mer än det man givits.
Butiken är den naturliga samlingsplatsen i byn. Här återfinns alltsom oftast den föräldralöse krymplingen Billy Clavens (spelad av Tomas Lundberg) och hans rappkäftade fastrar (Anki Karlsson och Gun Janson).
Johnny Pateenmike (Janke Berglund) är öns skvallercentral. Han skyr inga medel för att få fram nyheter som han sedan nogsamt antecknar i en liten bok. Smånyheter blir stora nyheter när Johnny Pateenmike får tag på dem. En tacksam roll för Berglund som får spela ut hela sitt bullriga register.
Här bor också hajfiskaren Babbybobby Bennett, en på samma gång snäll och våldsam figur. Kenneth Johans gestaltar honom som en tickande bomb fylld av sorg, en krutdurk som bara väntar på att explodera.
Invånarnas vardagliga lunk bryts när det plötsligt dyker upp ett filmteam från Hollywood på grannön och krymplingen Billy ger sig iväg för att pröva lyckan som skådespelare.


Välspelat
Skådespelarna utgör en rutinerad samling men det är den yngste av dem som gör störst intryck. Jon Henriksen gör en suverän rolltolkning som den unge Bartley. Iklädd fluga, för korta byxor och prudentlig uppsyn lockar han publiken till skratt så fort han visar sig.
Allt är så självklart i hans värld. Bartley förklarar mer än gärna för en mindre vetande omgivning sin åsikt när det gäller allt från godissorter till varför ett teleskop är så bra att ha när man ska spana in saker på avstånd:
– Varför skulle man vilja kolla på mask med teleskop?
– För att kolla vad de håller på med!
– Vad gör de då?
– Slingrar sig!
Stadshusets scen har förlängts ut mot salen i mitten. Publiken hamnar nära, nära skådespelarna. Vi ser saltet på krymplingens överläpp när han våndas, sältan i fasterns ögon när hon gråter.
Scenografin är enkel men genomtänkt. Det är skådespelarna som sticker ut.


Likheter finns
Det är omöjligt att inte göra kopplingar till vår egen ö. Skvallret, de oskrivna reglerna, drömmarna som kallar på andra sidan havet. Men också det sociala skyddsnät som finns i ett litet samhälle.
I den första akten hålls tempot uppe men efter pausen mattas det av. Det är inte skådespelarnas fel, de levererar från första till sista replik. Två och en halv timme är helt enkelt en lång tid att fylla med dråpliga konversationer och korta rappa repliker.
Men trots det. Krymplingen från Inishmaan är en vacker, glad och ledsam historia som sätter sig. Det är bara att gratulera den åländska publiken.

ANNIKA KULLMAN

annika.kullman@nyan.ax

Teater
”Krymplingen från Inishmaan”
Mariehamns teaterförening. Premiär på Stadshuset fredagen den 13 mars. Regi: Arn-Henrik Blomqvist. I rollerna: Tomas Lundberg, Jan-Erik Berglund, Jon Henriksen, Gun Janson, Kenneth Johans, Ann-Christine Karlsson, Maria Mäntylä, Jan Nordberg, Margaretha Österman.