DELA
© Nya Åland

Edos mack, en film om trygghet

Firma Edvard Karlsson i Mariehamn, Edos i dagligt tal, kan inte hålla de lägsta bränslepriserna. Men ändå har man en krets av trogna kunder som viker in för att tanka, få hjälp med tändstiften eller få gummit i vindrutetorkarna bytt på gammalt sätt utan att man behöver köpa hela mekanismen. Ibland sticker någon en påse nybakta bullar åt mackinnehavarna Sven och Åke och till julen kommer många med små julklappar. ”Byta ett ord eller två gjorde det lätt att gå. Alla människors möte borde vara så.”, skrev Hjalmar Gullberg.

Allt detta återgavs på ett både kärleksfullt och respektfullt sätt i Per-Ove Högnäs film ”Edos mack” som hade premiär i FST5 på torsdag kväll. Högnäs är etnolog och har känsla både för detaljen och helheten. Med den här filmen, liksom med flera av hans tidigare, vill han troligen rädda något åt eftervärlden. En stämning, en känsla, kanske en hel livsstil. Filmen om Edos fängslar genom sin enkla och avskalade struktur där miljön, den gamla macken med dess hyllor med tändstift och fläktremmar utgör inramningen. Det gamla vägguret och Sven, som kryssar över dagarna i reklamalmanackan på väggen, markerar tidens gång.
I Jakobstad i Österbotten finns en gammal musikaffär där tiden också stått stilla i årtionden, där man fortfarande kan komma över gamla radiorör, stift till vevgrammofonen, ospelade stenkakor med Harry Brandelius eller lp-skivor med Göingeflickorna. Till skillnad från moderna affärer där stressade köpmän byter inredning vart- och vartannat år kan man där handla över samma nötta disk som på femtiotalet. Innehavaren berättade en gång för mig att många utflyttade som vänder hem på semester kommer in och berättar att de måste få uppleva åtminstone någon miljö där de känner igen sig.
Månne det inte är lite lika med Edos. Också här känner man igen sig. Att så lite förändras är säkert mackens främsta kort i kampen om kunderna. Det känns tryggt att veta att det finns åtminstone något som inte förändras från dag till dag. Ett ställe där en levande människa kommer ut för att hjälpa till och kanske byta ett ord eller två när man stannar till vid bensinpumpen. Att också de unga mopedpojkarna hittat Edos har väl att göra med den enkla snällhet och hjälpsamhet som man också är i behov av som tonåring, när man just börjat lista ut hur förbränningsmotorer fungerar och ännu inte hunnit bli alltför självsäker.
Att Edos nu fångats på film är en välgärning. I grunden är det en film om trygghet.