Debattbok på PQR om kärnbränsledeponi
Han är geolog och Sveriges mest kända kritiker av planerna på att förvara utbränt kärnktraftsbränsle under havsnivån. I vår ger Nils-Axel Mörner (bilden) ut en debattbok i ämnet på åländska PQR-kultur.
Nils-Axel Mörner deltog tidigare i höst i ett seminarium kring kärnkraft och de aktuella planerna på slutförvaring. Det är också om de frågorna hans bok kretsar.
– Och jag är väldigt glad över att det blev på Åland jag ger ut boken, denna frihetens ö mellan två jättar som fastnat som fiskar i kärnkraftsnätet, säger den slagfärdige Mörner.
Felplacerat
Det som han opponerar sig mot är en förvaring av utbränt kärnkränsle i slutna bergsrum på 500 meters djup nära kusten, rum där man kan befara att havsvatten från Östersjön småningom tränger in.
– Man planerar att placera bränslet djupt i berget, stänga till och gå därifrån. Sedan kan man inte röra bränslet.
Kan återanvändas
Det som Mörner vill att man skall göra i stället är att placera det utbrända bränslet i torra förvaringsutrymmen inne i landet, långt borta från Östersjön. I förvaringsutrymmen som man kan hålla kontroll på.
Han tror nämligen att vi snart kan behöva ta till vara den energi som fortfarande finns i det utbrända bränslet eftersom vi nu bara utnyttjar fyra procent av dess energiinnehåll.
– Den dag som vi kan oskadliggöra bränslet genom så kallad transmittering kan vi tillgodogöra oss den här energin och då borde den ju ligga så att den är åtkomlig, säger han.
Hur långt fram i tiden ligger den möjligheten?
– Tidigare skulle jag ha sagt femtio år men nu har jag sett årtalen 2020 och 230 nämnas.
Energihänsyn
Enligt Mörner handlar det om det han kallar energihänsyn.
– Om trettio år är det slut på oljan och då behöver vi varenda gnutta energi som vi kan få också den som fortfarande finns i det utbrända kärnbränslet
Nils-Axel Mörner, som är bosatt utanför Stockholm, var i går i Mariehamn för att med Ben Johans på förlaget inleda arbetet på boken.
I mars skall den ligga på bokhandelsdiskarna.
