De fångar livet i Mariehamn
Ibland klickar det till, säger fotografen Daniel Eriksson.
Han syftar på projekt som bara måste göras. Just ett sådant är en tvådelade boken Livet i Mariehamn. Den första delen kommer ut idag.
Projektet inleddes på nyårsafton då Daniel Eriksson fotograferade nyårsraketerna.
– Sen började jag beta av dag för dag. Jag har gjort ett nedslag och fotat Mariehamn varje dag sedan januari, säger Daniel Eriksson.
Till sin hjälp har Daniel Eriksson, till vardags fotograf på tidningen Åland haft Liz Lindvall, reporter på samma tidning. Hon har skrivit texter till alla bilder.
Inget fusk
I sina foton har han velat fånga både fritid och arbete och ge en representativ bild av staden.
– Samtidigt är det ju ett personligt urval, det går inte att komma ifrån.
En del foton har gett sig själv och varit enkla att ta.
– Bland det svåraste har varit att välja tidpunkten. Jag har till exempel tagit ett kort med folk som väntar på bussen, men hade det varit bättre att vänta ännu en timme innan jag tog bilden?
Inte en enda dag har han fuskat. I boken finns foton från varje dag fram till juni 2011.
– Det går ju faktiskt att resa bort över en natt. Man tar en dags bild på morgonen innan båten går och den andra sent på kvällen innan man kommer hem igen.
Under längre resor har han bett andra fotografer sköta jobbet.
Alla namn
Målet har varit att skildra verkligheten, men oundvikligen har Daniel Eriksson också stoppat verkligheten.
– Det här är ingen paparazzibok. Namnen på alla som finns på bilderna är med. Det finns över 900 namn med i boken.
Boken inleds i januari och avslutas i juni. Den andra delen kommer ut i mars.
– Den femte januari finns den enda bilden som saknar mänsklig aktivitet. Det är en översiktsbild av Mariehamn. Efteråt ångrade jag mig att jag inte fotade vaktmästaren som släppte upp mig på taket. Jag ville inte fota honom dagen efter heller, det ska inte vara något fusk, så det fick vara.
Mellan dagarna finns tema-avsnitt med till exempel interiörer, strövtåg eller flygbilder.
– Jag har inte valt bort något utan velat ha med allt. Om något saknas är det för att jag har missat det. Har man 365 chanser borde man vara ganska heltäckande.
Intressen
Det som slagit både Liz Lindvall och Daniel Eriksson under arbetet är att Mariehamn är en stad där mycket händer.
– Klart att det finns dagar då jag kört omkring flera timmar utan att hitta ett enda bra motiv, men överlag händer det sjukt mycket här. Det finns massor av evenemang och sysselsättningar, säger Daniel Eriksson.
I början av projektet satte de ihop en lista över händelser och fotomöjligheter under året.
– Strävan har varit att ge en representativ bild av Mariehamn, men oundvikligen följer urvalet min egen väg. Det har till exempel känts som om det blivit mycket fotboll fast jag försökt undvika det.
Liz Lindvall har å andra sidan helt andra intressen och en annan bild av Mariehamn.
– Det har varit praktiskt att vi har så olika bilder av vad man gör i den här stan, säger hon.
Substans
Utmaningen har varit att ge bilderna substans utan att planera för mycket.
– Inget är planerat innan jag knäpper bilden.
Finns det någon bild du är extra nöjd över, där du råkade vara på exakt rätt plats vid rätt tidpunkt?
– Pärmbilden är en sådan bild. Jag gick ner till Lilla holmen en vinterdag för att fota. Så kommer en vinterbadare som precis ska gå in i omklädningsrummet och jag frågar henne om jag får fota henne medan hon badar. Så kommer hon ut med de där kläderna.
Arbetsdrygt
Boken är påkostad och tjock – helt på Daniel Erikssons egen bekostnad.
– Det här är ingen chansning, jag tror på det här. Och jag tyckte också att jag måste göra något. Nu finns det här bevarat i allafall, jag får ta det på mitt privata konto om det inte går runt.
Dokumentationen över just det här året har varit en stark drivkraft.
– Vi ser vår nutid som självklart, men om fyrtio år är ingenting självklart om idag. Ingen kommer till exempel att minnas att i år var just det året då läsplattan slog igenom.
Hur känns det första januari 2012 då du inte behöver fota dagen?
– Skönt! Projektet har varit givande, men också jobbigt. Det är ju inte bara det här jag gjort. Arbetet med boken har tagit i medeltal 2-3 timmar per dag.
Känsla
Liz Lindvalls uppdrag har varit att fånga känslan i bilden.
– Jag har fått Daniels bilder och beskrivit dem i korta texter.
Texterna är en blandning av känsla och fakta. Bredvid bilden av vinterbadaren har till exempel Liz skrivit både hur man känner sig då man kliver ner i en isvak, och vad som rent fysiologiskt händer i kroppen.
– Liz speciella förmåga är att fånga känslan i stunden. Bilderna behövde få hjälp av sådana texter för att sättas i ett sammanhang, säger Daniel Eriksson.
Vad är Mariehamns känsla?
– Vi är nog styrda av naturens växlingar mer än vi tror. Jag har också förvånats över hur snabbt det ändå går. Ena stunden vinterbadar vi och i nästa är det sommarklänningar som gäller, säger Liz Lindvall.
