DELA
© Nya Åland

Bomarsunds historia växer fram

Parkeringar med svängrum för bussar, ett detaljplanerat besökscentrum, vandringsleder och utsiktsplats vid Djävulsberget är några av nyheterna för Bomarsundsområdet.
Den andra etappen av Bomarsundsprojektet avslutades den 1 maj. Nu finns färdiga ritningar på projektet och arbetet kan bjudas ut. Bygget borde kunna inledas i höst om budgeten tillåter.
Från och med oktober 2007 har en arbetsgrupp bestående av museibyråns projektledare Graham Robins, byggnadsbyråns projektingenjör Elisabeth Rosenlöf och driftstekniker Tage Andersson arbetat med projektet.

Internationell publik
Visionen med besökscentret är att det ska fungera som hjärtat i ett utvecklat Bomarsund som besöksmål. Förhoppningsvis ska man tilltala en bred och internationell publik.
Själva byggnaden ser ut som när man presenterade den i höstas. Den kännetecknas av gedigna, hållbara material, som betong och stenklinkers. Ytbehandlingen är speciell, man kommer att använda sig av färgpatinering. Då lägger man en vätska på betongen som leder till en kemisk reaktion och ger betongen en färg av rostig stål.

Låglutande tak
Trots att taket är låglutande har man varit noga med att vattnet ska ledas bort från taket.
– Det blir sällan sadeltak på arkitektritade byggnader, men nu har vi varit medvetna om problemen med låglutande tak, säger kulturminister Britt Lundberg.
– Nu finns rännor och rör som hindrar vattnet från att samlas, tillägger Elisabeth Rosenlöf.
På insidan skall naturen vara nära. Väggytorna beskrivs med ordet ”rough”. Avsikten är att skillnaden mellan inne och ute inte ska vara stor. Genom takfönstren ska man se träden och himlen och kunna följa dagens gång.
– Vi ville att det skulle vara något utöver det vanliga, säger Rosenlöf.

Parkeringar
Parkeringsplatsen kommer att finnas mellan landsvägen och besökscentret för att undvika långa infarter. När man går från parkeringen till besökscentret korsar man den gamla postvägen som en konkret och mental övergång till rätt tidsepok.
Centret värms med jordvärmepump och eftersom det inte fanns något avloppsnät att koppla till ska man ha en egen infiltreringsanläggning.
Vad har man då gjort för innehållet i besökscentret?
Det virtuella Bomarsundsområdet kommer att utvecklas. Graham Robins visar att man gjort några försök att få in bilder i ”naturlig” miljö. Bland annat en kasern för sjömän som aldrig blev förverkligad kommer att placeras in. Den skulle ha legat där Puttes Camping ligger i dag och skulle ha rymt 2.500 personer. Besökarna skall ha möjlighet att genom det virtuella materialet bilda sig en uppfattning av området innan de ger sig ut i naturen.
Det finns mycket material på ryska, både om själva förläggningen och om livet omkring. Bara i Riksarkivet i Helsingfors finns tiotals hyllmeter med dokument. Det finns till och med material om hur ålänningarna levde i skuggan av Bomarsund. Vissa dokument kommer att översättas och finnas till beskådande i centret.
Som sig bör har områdena där besökscentret och parkeringen ska byggas, grävts ut. Provgrävningarna visar att det finns mycket lite just där. Robins betonar att man medvetet har försökt planera att nybyggnationerna inte ska störa fornlämningar.

Utsiktsplats
Arkitekten Gretel Hemgård har gjort en heltäckande områdesprojektering. Bland idéerna finns att bygga en utsiktsplats på Djävulsberget. Den skulle ha samma diameter som det planerade tornet och utsikt över en stor del av norra Åland. Vandringsleder av olika längd och svårightesgrad hör även till planerna och passar in i det naturnära temat som projketet gått in för.
I planeringen ingår också en skötselplan för landskapsvård, belysning av exercisplatsen och enhetligt utseende för toaletter, bänkar och skyltar.
Projekteringen för minneslunden på Prästö är också färdig.

Driften
Man har även tagit upp frågan om Bomarsund som landskapspark. Graham Robins har undersökt möjligheterna och behoven och dragit slutsatsen att det inte behöver genomföras i dagsläget eftersom besökscentret byggs. Samarbetet mellan de berörda byråerna inom landskapet och ortsbefolkningen fungerar bra som det är och en åtgärd som skulle kräva en ny lagstiftning behövs ej nu.
Driften av besökscentret ska vara i privat regi. Endast utställningsverksamheten behålls inom Museibyrån. Snart kommer man att informera allmänheten och bjuda ut verksamheten.
– Det viktigaste är att besökarna inte blir besvikna! Man ska förstå vad man ser, säger Britt Lundberg.
Man hoppas även att attrahera nya turistgrupper som kommer för att se just Bomarsund.

NINA SMEDS