DELA
Foto: Rasmus Olin<07_Bildrubrik>DISTRAHERAR Arbetssamhället gör oss oförmögna att granska våra liv, säger filosofen Mari Lindman.

Alla kan inte förverkliga sig själva genom jobbet

”Aj fan nu börjar jobbet igen”, tänker många när semestern tar slut.

Men varför måste vi egentligen jobba? Den frågan har sysselsatt Mari Lindman de senaste åren.
När Nyan besöker filosofen Mari Lindman i föräldrahemmet på Torsholma har hon precis tillbringat en helg med finska Marx-entusiaster.

– Det var absurdt att vara på ett finskt Marx-läger i svenska Pargas, säger hon.

Den politiskt obundna akademiska konferensen gick ut på att doktorander och graduskribenter presenterade sina arbeten. Grundfrågan var hur man kan skapa alternativa ekonomier.

Den frågan rör sig nära Lindmans doktorsavhandling som hon försvarade offentligt i maj. Nu är hon lättad över att ha disputationen bakom sig.

– Men jag jobbar hela tiden vidare på avhandlingens frågor. Vilken mening har arbete? Varför måste vi jobba?

I avhandlingen reder Lindman ut vilka roller arbete spelar i den politiska retoriken.

– Det ses som en självklarhet att så många som möjligt ska arbeta så länge som möjligt. På ett individplan ses arbete ofta antingen som personligt självförverkligande eller som en nödvändig inkomstkälla som styr hur vi ordnar våra liv.

Läs hela intervjun i papperstidningen eller e-Nyan!