DELA
© Nya Åland

Åland höjer rösten för sina emigranter

Nu flyttar utställningen ”1722-1922: Två århundraden av finländsk arbetsmigration till ryska imperiet” från Seattle till Sitka i Alaska, där Ålands emigrantinstitut tillsammans med vice lantrådet Britt Lundberg ska övertyga amerikanerna om att nästa stora internationella konferens ska hållas på Åland.
Man antar att de första europeer som invandrade till Alaska var ryssar, genom seglats med Rysk-amerikanska kompaniet. Kompaniet var den enda arbetsgivaren som kunde ge sjuårigt arbetskontrakt åt sjöfarande, varför många finländare och ålänningar tog hyra i den ryska hamnstaden Kronstadt. Detta pågick fram till 1867 då Alaska såldes av Ryssland till USA.
– Finländarna och ålänningarna ansågs vara rediga och goda sjöfarare. De personer vi har hittat är bara toppen av isberget, antalet emigranter under den här tiden var enormt, tror Maria Enckell som själv har ättlingar i Sitka, där den fjärde stora konferensen för det ryska Amerika hålls nu i veckan.


Grova penseldrag
Innan Maria Enckell började forska i saken hade historien ritats med alltför grova penseldrag. Alla emigranter från denna tid klumpades ihop och talades om som ryssar. Men en kyrka i Sitka talar sitt eget tydliga språk. Kyrkan är täckt av segelduk som härstammar från området mellan Roslagen och den åboländska skärgården.
– Kyrkan är ett bevis för ålänningars inflytande och livliga emigration till Alaska. Att man täckte en kyrka i segelduk från våra trakter visar hur stor betydelse de hade. Och man grundar inte en kyrka utan att ha en församling, det visar att det måste ha funnits en hel del lutheraner där redan innan den byggdes.


Öst till väst
Med utställningen och genom att delta i konferensen ska nu den åländska delegationen jobba vidare för att nyansera bilden: många av de ”ryska” emigranterna var inte bara finländare utan också ålänningar. Under konferensen kommer Maria Enckell att delta som föredragshållare och Britt Lundberg ger en hälsning från regeringen, där hon ska försöka övertyga resten av konferensdeltagarna om att Åland skulle vara den ultimata platsen för nästa konferens.
– Åland är det forna ryska imperiets västligaste utpost och genom utställlningen och föredragen hoppas vi kunna få upp deras ögon för Åland som ett spännande alternativ. Att få konferensen till Åland skulle ta det kvalitativa evenemangsutbudet i en helt ny riktning, från regeringens sida tycker vi därför att det var motiverat att delta i konferensen. Vi har höga ambitioner med det här, säger Britt Lundberg.


Stora potential
Men också andra vägen kan resan öppna nya ögon för lilla Åland.
– Varje dag stiger mellan fem och niotusen kryssningsturister i land i Sitka och det första de ser är den lutherska kyrkan med segelduken som kan vara från Åland. Nästa steg är en skylt vid kyrkan som berättar detta, berättar Enckell som också besökt staden tidigare.
”Två århundraden av finländsk arbetsmigration till ryska imperiet” är den enda inbjudna utländska utställningen inom konferensens ramar. Utställningen presenterar 18 personporträtt av ålänningar som emigrerat österut under perioden 1721-1922, detta skedde alltså främst innan den kända emigrationen västerut inleddes.
Det är Maria Enckell och Eva Meyer som har skrivit, sammanställt och till stora delar översatt utställningsmaterialet i samarbete med Ålands konstmuseum och Lars-Birger Blomqvist. Nämnda representanter för Ålands emigrantinstitut och vice lantrådet Lundberg sätter sig på planet i dag, konferensen pågår en vecka framåt.

Sara Othman