DELA
© Nya Åland

Åbo Akademi hedrar donatorer

Vad har professor Otto Andersson, skeppsredaren Robert Mattsson, konstnären och keramikern Sigrid Granfelt och filosofie doktor Ola Mattsson gemensamt?
Ja, åtminstone det att alla nämns som åländska donatorer i den utställning som Stiftelsen för Åbo Akademi i går kväll öppnade i stadsbiblioteket. (På bilden intendent Ulrika Grägg från stiftelsen.)
Vårdöbon Otto Anderssons (1879-1969) insatser för Åbo Akademi, där han under lång tid var professor och förestod Sibeliusmuseet är välkända. På en bild i utställningen har han fångats i museets arkiv till sammans med Alfhild Forslin och John Rosas.
Sigrid Granfelt (1860-1942) var född i Åbo och inflyttad till Åland men var länge verksam här. Hon uppmärksammas för den markdonation hon gjorde och som vi i dag känner som Husö biologiska station.
Robert Mattsson (1851-1935) hörde också han till de donatorer som i ett tidigt skede stödde uppbyggnaden av akademin. Det var en donation av Mattsson som möjliggjorde den professur i musikvetenskap som Otto Andersson innehade. Filosofie doktor Ola Mattsson (1921-1963) var språkforskare och en minnesfond med hans namn finns vid humanistiska fakulteten.
Bland de åländska donatorer som plockats fram för utställningen i Mariehamn finns också Sigrid Granfelts bror Otto Granfelt, professor i processrätt vid Helsingfors universitet, (1874-1957), även om han inte kom från Åland eller verkade här.


Hedra donatorerna
Intendent Ulrika Grägg från Stiftelsen för Åbo Akademi hör till dem som byggt upp utställningen som innan den kom till Åland visats i Åbo, Vasa och Helsingfors. Hon berättar att den tillkommit för att hedra akademins många donatorer i samband med att stiftelsen i år kan fira sitt 90-årsjubileum.
– Vi har velat ge ett ansikte åt donatorerna, säger hon.
Stiftelsen grundades år 1917 och följande år blev Åbo Akademi, det svenska universitetet i Finland, till. I början spelade donatorerna en avgörande roll. Det gällde rena penningbidrag, men också fastigheter och bokdonationer.
En betydande del av de fastigheter där akademin fortfarande verkar i hjärtat av Åbo har överlåtits av privata donatorer. Först från femtiotalets början fick akademin statliga bidrag och 1981 förstatligades den.


Ur samlingarna
I text och bilder presenteras både stiftelsen och akademin. Med finns intressanta objekt ur de sjöhistoriska, geologiska och naturvetenskapliga samlingarna.
Trots att staten i dag står för en stor del av kostnaderna för upprätthållandet av undervisningen och forskningen vid akademin har stiftelsen ingalunda spelat ut sin roll.


Fortfarande viktig
Stiftelsens skattmästare Kjell Sundström berättar att stiftelsen genom en överenskommelse med staten behöll akademins fastigheter mot att man åtog sig att ställa dem vederlagsfritt till akademins förfogande.
– Bara driften och underhållet av fastigheterna kostar stiftelsen kring fem miljoner euro per år, säger Sundström.
Stiftelsen ger bidrag som på olika sätt kommer såväl de studerande som de anställda och forskningen till del. Och för enskilda satsningar är nya donationer fortfarande viktiga. De kan till exempel få stor betydelse för specifika ämnen.
– Om någon gör en donation direkt för ett speciellt ändamål, till exempel upprätthållandet av en professur, så går ju medlen direkt till ett ändamål som står donatorn nära, konstaterar Sundström.
Utställningen öppnades i går kväll av stiftelsens styrelseordförande Christoffer Taxell. För musikinslag stod pianisten Marcus Boman, som spelade verk av Schumann och Stotz, och sopranen Thérèse Karlsson, som sjöng några sånger av Sibelius.
Utställningen kan ses i biblioteket till den 16 december.

JAN KRONHOLM

jan.kronholm@nyan.ax