Sådant som aldrig tar slut
Nu borde vi börja tänka på annat än den där Trumpen …
Varje höst när vi flyttar in till stan hittar jag ett par långbyxor längst in i garderoben som jag inte visste fanns. Och nej. Jag har inte många byxor, max tio par med mjukisbyxor och fest-dito.
Längst in brukar det hänga ett par jeans, elastiska, rena, och fräscha, som passar perfekt. Det är som med Särimner, grisen, som blev uppäten och levde upp gång på gång på gång.
I vilken ålder bör en dam sluta bära jeans? Och när får hon ha det på jobbet?
Bry sig?
Brallorna tar aldrig slut. Det är inte så bra med tanke på textilindustrin ute i världen. Hur ska det gå nu med den?
Nu borde vi börja tänka på annat än den där Trumpen …
När man noterar sådant, som ett nytt par jeans i garderoben varje år är man antagligen HSP, en Highly Sensitive Person, alltså en högkänslig person. Enligt tester på nätet borde 95 procent av jordens befolkning klassas som HSP.
Du kan tänkas vara en av dem om du säger:
– Se en skräckfilm för nöjes skull? Är du helt dum i huvut!
Om du tycker det är otroligt att en man som skämtar om kvinnoförnedning blir president, likaså.
Vart är världen på väg egentligen? Skräcken finns i mitt i verkligheten.
Inte bara jag har clownskräck.
Nu borde vi faktiskt börja tänka på annat än den där Trumpen …
Stödköp ägnar sig sällan ålänningar åt. Skärgårdsbutiken ska självklart leva vidare, samtidigt far man till stan och handlar … ja ni vet var.
Men är man HSP tycker man synd om folk som inte får sälja, som ute på våra julmarknader till exempel.
I storbutiker i Sverige frågar de numera inte ”Var det bra så?”, nej, det frågas i stället ”Är du medlem?”. Och då måste man säga nej och nej tack, det lönar sig inte att bli för mig för jag bor i utlandet.
– Åh, var då, undrade en expedit i kassan i Göteborg för ett tag sedan.
– På Åland.
– Gud så mysigt! Utbrast hon.
Överlag frågas det rätt nyfiket i butiker vart folk ska och varför. Frågas görs det inte minst på Rosella. Där är det mer regeln än undantag att man ska förklara vart man är på väg.
– Göteborg? Ska ni på Liseberg då?
– Nej, men på Shakesparefestival, lyder det lite snobbiga svaret.
Där fick hon så hon teg.
Det är ju synd när folk försöker vara gulliga.
Nu lyckades jag nästan börja tänka på annat än den där Trumpen …
Det är synd om människorna.
Nu borde vi börja tänka på annat än den där Trumpen …
Det är svårt.
