Förbannade humorgruppen KAJ
Det var så märkligt. Den duktiga och sympatiska humorgruppen KAJ kom till mig i en dröm, jo det är alldeles sant, och de sa till mig, ”Fred, vi vet inte alls vem du är, du verkar i alla fall inte vara österbottning, men vi vill att du skriver om oss. Varma hälsningar, Humorgruppen KAJ”.
Förbannade Humorgruppen KAJ. Jag har blivit lite besatt av dem de senaste veckorna. För en månad sedan hade jag inte hört talas om dem, men nu tränger de sig in i mitt undermedvetna på ett märkligt sätt, och de är klädda i gröna skjortor och hängslen och flugor, och de gör tummen upp och säger ”hotchi vatchi vejti” och andra saker som låter ungefär så. Och ibland spelar de dragspel.
Varför har jag blivit besatt? Jag vet inte, jag har aldrig sett Humorgruppen KAJ live. Men jag tror det har att göra med all den positiva publicitet de får.
Det skrivs nämligen i precis alla svenskspråkiga tidningar i Finland om Humorgruppen KAJ. ”Humorgruppen KAJ kommer till Åland/ Täktom/ Sibbo, HURRA!” står det i rubrikerna. Och alla kommentarer till dessa artiklar, vi snackar nätbaserade artiklar nu, är fulla av beundran: ”JAG ÄLSKAR HUMORGRUPPEN KAJ” skriver någon, ”HUMORGRUPPEN KAJ ÄR DET ROLIGASTE SOM FINNS I DET KÄNDA UNIVERSUM”, skriver någon annan, och en tredje, han skriver inte alls, för han får en glädjerelaterad hjärtinfarkt på grund av att Humorgruppen KAJ ska komma till hans stad. Men han dör lycklig, ångrar inget.
Humorguppen KAJ hit och Humorgruppen KAJ dit, tänker jag. Jag har aldrig sett en humorgrupp bli så genuint hyllad som Humorgruppen KAJ. Jag har googlat lite, eller snarare mycket, och jag har googlat på ett ledande sätt, som till exempel ”Humorgruppen KAJ + dålig” eller ”Humorgruppen KAJ + suger + bäverpung”, och till och med ”jag hatar Humorgruppen KAJ”, bara för att kolla – men jag har fått noll träffar. Det är ofattbart.
Inte ens Killinggänget fick så här mycket fin press medan de var aktiva, och humorgruppen Fazzula ska vi inte ens prata om (fast det var å andra sidan en mycket marginell grupp som aldrig uppträdde med dialektal sång, och som aldrig existerade utanför Nyan och nätet, och som ALDRIG kallade sig humorgrupp, så det är väl inte så konstigt).
Självklart handlar det till viss del om att jag är avundsjuk. Igen. Jag verkar ha en period just nu när jag är ogin mot människor som lyckas. För ett tag sen svartnade det för ögonen när jag här i Nya Åland läste om Minna Palmqvist och hur hon får kändisar att gråta eftersom hon är så begåvad. Nu är det Humorgruppen KAJ som får mig att känna avund.
Tänk att vara så jävla rolig att fullvuxna människor, föräldrar, lärare (väldigt ofta lärare, tycker jag) blir så till sig i trasorna att de springer omkull åldringar och barn, eftersom ”HUMORGRUPPEN KAJ KOMMER OCH BILJETTERNA ÄR SNART SLUT, FLYTTA PÅ DIG DITT SATANS MÄHÄ!”
Vad ska man säga?
Humorgruppen KAJ är oantastliga. De verkar vara det roligaste som har hänt i Svenskfinland sedan… aaah. Okej. Nu förstår jag. Det var inget. Sorry, glöm det.
Så, i alla fall. Humorgruppen KAJ kom till mig i en dröm. Sa jag det?
Fred Forsell
