DELA
© Nya Åland

Det gäller att falla med flaggan i topp

YES, tänkte jag.

Och nej,nej,nej, tänkte jag, fast inte med lika stora bokstäver.

Och så ett nytt, eftertryckligt YES.

Ja- och nej-reaktionerna gäller förstås Nyan. Yes, papperstidningen fortsätter som 5-dagars. En del vet exakt hur jag känner, andra känner igen ett fossil. Men så kom tveksamheten – vad gör jag med en 5-dagarstidning som kommer på eftermiddagen? Vid den tiden på dagen har jag antagligen redan varit inne på nätet och tjuvtittat.

Det är ju tidningsprasslet vid morgonteet – för min del i sängen före morgonteet – som lockar.

Så beskedet att Åland24, Nyans TV-kanal, försvinner. Den nyheten hade grannbladet på första sidan i torsdagens tidning, som delades ut till alla hushåll. Visserligen är lokal-TV inget man blir rik på pengamässigt, men det är ju trevligt!

Men så läste jag Nyan och fick veta att tidningen fortsätter med morgonutdelning. Och då är det i alla fall ganska skönt att leva.

Och jag menar att detta är att falla med flaggan i topp? Ingalunda. Jag tänker på budgetdebatten, det som på min tid kallades budgetens remissdebatt. Den riktiga budgetdebatten blir i december, när finansutskottet har sagt sitt. Men varför vara petig med sånt.

Man får läsa att en viss centerordförande i debatten beklagar vissa summor i budgetförslaget. Om han hade fått bestämma så hade det inte blivit höjt hemvårdsstöd. Det var visst någonting mer han inte ville ha i budgeten.

Att det är Harry Janssons partikollega, mångåriga lantrådet och mångåriga centerordföranden Roger Nordlund som har satt namnet under budgetförslaget måste ha gått Jansson förbi. Eller försöker han leva upp till ett rykte som något slags ”Dirty Harry”?

Politiker är inte lätta att förstå sig på och det är sannolikt inte så lätt att byta fot från majoritets- till oppositionslägret. Och när det nu gick som det gick så gäller det att falla med flaggan i topp. Trovärdighet och lojalitet får ta ett steg åt sidan för stunden.

Frågan är om det lönar sig i längden. Det har framskymtat förut, i mera analytiska sammanhang än det här, att man inte gör sig överväldigande populär med dylika piruetter.

Man får en känsla av att Harry Jansson nu själv har gett svaret på frågan varför inte han fick vara med i regeringsförhandlingarna. Han skapar inte riktigt den känsla av förtroende som partibrodern i riket, statsminister Juha Sipilä har krävt av sina regeringskumpaner.

Men det höll ju på att spricka där också, så det kanske inte är för sent för Harry

Harriet Tuominen