DELA
© Nya Åland

Den märkliga företeelsen som ingen ägnar sig åt

Vad skulle du och din familj göra om ni plötsligt fick ett tillskott på 600 euro i hushållskassan varje år? Ni kunde till exempel gå på bio tillsammans och handla tilltugg inför biobesöket en gång per månad eller unna er tre gemensamma restaurangbesök på finkrog under året. De flesta skulle nog hitta på något trevligt, men det vi väljer att göra med pengarna är väldigt märkligt. Vi slänger nämligen istället pengarna i komposten.

Som grädde på moset slänger vi inte pengarna direkt, utan vi lägger tid på att slänga bort dem. Eller rättare sagt tid på att handla och tillaga mat innan maten åker i komposten. Finländaren slänger årligen i medeltal 24 kg ätbar mat per person i hemmet till ett värde av 150 euro. Ätbar mat innebär inte ägg- och rotsaksskalen och kaffesumpen, utan det är råvaror och maträtter som slängs bort. Grönsaken som skrumpnar i kylen, mjölk vars datum har passerat och bröd som möglar på köksbänken. Detta innebär att hemhushållen ger upphov till mest matsvinn i hela kedjan, från jord till kompost, ungefär lika stor andel som offentlig måltid och handel tillsammans. Räknar man samman all mat som slängs i alla produktions- och konsumtionsfaser landar siffran på 180 kg mat per person och år.

Under året har Ålands Marthadistrikt uppmärksammat temat genom projektet Med Martha mot matsvinn. Ett väldigt tacksamt tema eftersom i stort sett alla ställer sig positiva till matsvinnsförebyggande åtgärder. Det stora problemet är att 9 av 10 privatpersonerna jag har träffat säger samma sak: ”Ja, matsvinnet är förfärligt. Att det slängs sådär mycket. Men jag slänger nog nästan ingenting.” Våra kompostpåsar som vi för ut var tredje dag verkar inte plötsligt räknas. Eller mjölkskvätten som slängs i vasken. Och kanske det just är den lilla dagliga mängden som gör att få ser sig själv som en del av statistiken. För att slänga 24 kg ätlig mat per år behöver du slänga 66 gram mat per dag. Det låter kanske inte lika omöjligt? Slänger du en liter mjölk så slänger du bort mat för 15 dagar framåt för att motsvara det höga medeltalet.

Under året har restauranger, affärer, studerande och privatpersoner involverats i projektet Med Martha mot matsvinn. Vi har kartlagt mataffärernas arbete mot matsvinn, normaliserat doggybagen på restaurangen och gett tips på hur man kan minska svinnet i hemmet. Trots att vi arbetar med olika grupper privatpersonen ständigt närvarande. Därför vill jag avsluta med några tips för dig, du som kanske precis vaknar och inser att du också tillhör statistiken.

Planera och gör inköpslista! Fördelarna med att planera kan inte betonas nog. Människor som inte gör inköpslistor spenderar i medeltal 10 % mer pengar per butiksbesök och slänger mer mat. Du och familjen kan tillsammans diskutera veckan och planera måltider som faller alla i hushållet i smaken, lägga grunden för en hälsosam, hållbar och varierad kost och diskutera kring mat, tidsåtgång och hushållsarbete. Följ inköpslistan och planeringen näst intill slaviskt. Genom att hålla dig till listan sparar du så pass mycket pengar så du inte har någon orsak att känna dig lockad av extrapriser eller impulsköp. Vill du spara ytterligare? Gör då en veckomeny baserad på extrapriserna i mataffärerna eller varor som ofta finns tillgängliga med nedsatt pris då datumet är kort. Varorna kan vid behov frysas ned.

Låt kreativiteten flöda. Var inte rädd för att tömma kylen helt innan det är dags för ett nytt butiksbesök. Att öppna kylen och skåpen och se vad som finns och vad man kan göra med det är en konst som kräver övning. Som tur finns det en massa receptbanker och verktyg på nätet som man använda sig av som hjälp på vägen.

Följ upp vad du slänger. Vad finns i min kompost? Varför har det hamnat där? Vad skulle jag ha gjort för att maten skulle ha kommit till användning istället?

Lukta, titta, smaka. Det gamla goda tipset är ännu giltigt. Lita inte blint på bäst före-datum då dessa enbart är en rekommendation.

Karin Rosenberg, Ålands marthadistrikt