DELA

Zeipels trädgård – ett verk av starka kvinnor

I vårt forskningsprojekt om de äldre trädgårdarna och parkerna i Mariehamn träffar vi ofta på historier om kvinnor. Här vill vi synliggöra två kvinnliga pionjärer i vårt samhälle i en tid då hemmet ansågs vara kvinnors rätta plats och utbildning var få kvinnor förunnat.

Torggatans gröna oas. Fröknarna Zeipels trädgård är legendarisk och den lever ännu starkt i folkminnet. Detta trots att den försvann för över femtio år sedan, den 10 juni 1963, för att ge plats för varuhuset Zeipels. Tidningen Åland skrev följande notis: ”Torggatans gröna oas har fått vika för nybygge. Denna vecka har Torggatan mist en grön idyll. Framlidna Dagmar Zeipels hus vid Torggatan-Ekonomiegatan har rivits och den forna grönskande trädgården är ett minne blott. Den ståtliga almen på gårdsplanen föll på tisdagen och övriga träd och buskar har med moderna hjälpmedel ryckts upp med trombfart. Mariehamns förnyelse är ett faktum.”

Det finns en ritning över trädgården daterad år 1928 som visar en lätt formell trädgård med en stor detaljrikedom. Planen utstrålar en harmonisk symmetri uppbyggd kring en axialitet som sträcker sig från grinden vid gatan in mot den planerade sittplatsen längst bak i trädgården. Trädgården omges av häckar samt de större skogsträden ek, alm och lönn. Fruktträd och bärbuskar är placerade ut mot sidorna av trädgården och en liten näckrosdamm utgör det centrala blickfånget. Planen innehåller två uteplatser samt en pergola som aldrig blev byggd.

Zeipels trädgårds historia är på flera sätt speciell. Fröken Dagmar Zeipel, som stod som ägare vid sin död 1959, hade år 1933 fått köpa tomten av sin moster Edla född Sundblom, gift Zeipel och frånskild redan 1906. Villkoren var att Dagmar skulle bekosta en tillbyggnad i östra ändan av huset samt planering av gårdstomten, och att moster Edla hyresfritt skulle få förfoga över två av köparen uppvärmda och städade rum i husets västra ända. Tre år efter köpet avled Edla. De två damerna hade länge planerat denna grundliga renovering. De anlitade en arkitekt, Anna Cecilia Schröder, dotter till rektorn vid Navigationsskolan, och skolkamrat med Dagmar. Anna hade utexaminerats från Polytekniska institutet i Helsingfors 1907 och var således en av de första kvinnliga arkitekterna i Finland.

Dagmar Zeipel var en mycket respekterad yrkeskvinna som fick flera utmärkelser. Hon fick en god grundutbildning i Realskolan därifrån hon dimitterades 1899. Efter skolan tog Dagmar plats som praktikant vid telegrafkontoret i Mariehamn och 1906 fick hon ordinarie tjänst som ”posttelegraftjänsteman” vid kontoret i Viborg. Hon avlade där examen i finska, svenska, ryska och engelska. År 1917 utnämndes hon till chef för Mariehamns telegrafkontor.

Trädgården – kvinnans rum. Förr sågs trädgården som kvinnans område medan det offentliga livet utanför hemmet ansågs som mannens. Trädgården erbjöd kvinnan en möjlighet att få en paus från de krav som samhället, hemmet och äktenskapet ställde på henne. Trädgårdsskötsel gav tillika kvinnan utrymme att bestämma över sig själv, en möjlighet att utveckla självständigt kunnande och personlig skicklighet. Visserligen stod trädgårdsrummet länge för den nödvändiga självförsörjningen, men att den blev kvinnornas uppgift grundade sig i samhälleliga tankesystem, som alltjämt begränsar kvinnors rörelsefrihet.

Trädgården på Torggatan kallades allmänt ”Fröknarna Zeipels trädgård”. Den var ett verk av tre ”fröknar”, i betydelsen självständiga kvinnor utan familj och de utgjorde därmed ett undantag i en tid då moderskapet fortfarande var kvinnans självklara roll. Anmärkningsvärt är att trädgården inte fokuserar på nytta och självförsörjning, utan är anlagd för skönhet och vistelse. Visserligen krävdes arbete för att och hålla trädgården i skick, men målet var framför allt rekreation och njutning.

När vi tog på oss genusglasögonen blev det uppenbart vad som gjorde Zeipels trädgård till något alldeles unikt för Mariehamn. Trädgården beställdes av en kvinna, bekostades av en kvinna, planerades av en kvinna och sköttes av en kvinna som en form av statussymbol för den tiden. Zeipels trädgård planerades och anlades genom ett samarbete mellan två yrkeskvinnor som var verksamma utanför hemmet, i männens värld.

Nann Sommarström och Gunda Åbonde-Wickström