Vill Åland kunna dra nytta av EU-projekt?
Det är bra och viktigt att EU och landskapsregeringen vill satsa på projekt som främjar fred och förebygger våld, men lika viktigt vore att stödprogrammen och finansieringsrutinerna utformas på ett sätt som underlättar – snarare än försvårar – arbetet för projektägarna. Både EU och Åland har ett intresse av att åländska organisationer, såsom Ålands fredsinstitut, ges en reell möjlighet att förverkliga projekt som genererar arbetsplatser och samhällsnytta.
Året 2011 börjar lida mot sitt slut och likaså projektet Utmana könsroller för att motverka sexslaveri som drivs av Ålands fredsinstituts och lettiska Resurscenter för kvinnor, Marta. Det drygt två år långa projektet finansieras till 80 procent från EU-programmet Central Baltic Interreg-IVA genom Finlands Egentliga förbund. Ålands landskapsregering bidrar med 25 procent av den åländska delen av budgeten.
Interreg-programmet är mycket byråkratiskt utformat. Strukturen för redovisning och utbetalning av stöd är långsam och omständlig. I synnerhet under projektets andra år (2011), har fredsinstitutet ställts inför en ytterst prekär ekonomisk situation och periodvis tvingats ligga ute med tiotusentals euro. Ersättningar för utlagda kostnader har kunnat dröja upp till ett år och för redovisade kostnader omkring fyra månader.
Vi vet att alla europeiska program inte är lika problematiska som Interreg-programmet och det är fullt möjligt att göra även Interreg-programmet mer användarvänligt. Programmet struktur bör förändras och finansiärer på alla nivåer bör öka sin beredskap för att stödja mindre aktörer som vill delta i detta eller liknande program. Ålands fredsinstitut har fem förslag på hur man kunde öka Ålands möjligheter att ta del av europeisk finansiering, redan på kort sikt. Frågorna bör drivas på Åland, i Finland och gentemot EU.
1) Egentliga Finlands förbund bör fortsätta att förstärka sin personaltäthet så att inte varje granskningssteg ska ta flera månader. Landskapsregeringen måste utöva påtryckningar i denna riktning.
2) Både Interreg-programmet och Landskapsregeringen bör institutionalisera möjligheter till förskottsbetalning av delar av det beviljade beloppet för varje etapp så fort redovisning lämnats in.
3) Det är viktigt att korrekt granska användningen av allmänna medel, men det är onödigt att mindre organisationer ska behöva göra tre olika rapporteringar tre gånger om året, dvs nio rapporteringar per år. En och samma rapport ska duga för både Interreg-programmet, den lokala revisorn och landskapsregeringen.
4) Landskapsregeringen ska kunna bevilja kortfristiga, förmånliga lån för organisationer som genomför europeiska projekt. Att alla utlagda kostnader täcks så småningom, hjälper inte när räkningar och löner måste betalas här och nu.
5) Landskapsregeringen eller kommunerna, i synnerhet Mariehamns stad, har ett intresse av att stärka sin kapacitet att ge råd om och assistera vid eller ansvara för redovisningen av EU-projekt.
Trots administrativa kriser har fredsinstitutets personal lyckats genomföra många viktiga aktiviteter som främjar medvetenheten om könsnormer och vikten av jämställdhet både för killar och tjejer. Projektets egentliga innehåll kommer att presenteras och diskuteras vid ett seminarium den 15 december kl. 13-17 på Hotell Pommern. Programmet finns på www.peace.ax.
Fredsinstitutets direktör
Sia Spiliopoulou Åkermark
Fredsinstitutets styrelse
Barbro Sundback (ordf.)
Leena Lindquist (vice ordf.)
Roger Jansson
Lars Ingmar Johansson
Roger Nordlund
Pär Stenbäck
Kjell-Åke Nordquist
Ulla Backlund
Nils Gustaf Eriksson
Sunniva Hansson
