Vilken policy gäller?
Det stod i tidningarna om de nya antagningsreglerna till högskolor i Sverige, och att ålänningarna igen skulle får svårare att komma in på utbildningar. Jag trodde att det redan var avklarat och fixat, med hjälp av generalkonsul Jobeus och Britt Lundberg.
Jag ringde alltså utbildningsavdelningen och pratade med en tjänsteman, Elisabeth Storfors, och frågade om det är nya regler igen?
Jag blev helt chockad av de svar jag fick:
Hon sade att man inte tänker lägga två strån i kors för den här frågan, och att ungdomar väl får studera i Finland.
Hon sade att Åland faktiskt hör till Finland. och att det är på tiden att ungdomar som inte kan finska lär sig det.
Jag frågade om det faktiskt var landskapets nya policy i frågan. Elisabeth Storfors svarade att det väl inte kan vara något problem om en eller två kursböcker är på finska. Det kan ju också finnas kurslitteratur på engelska.
Jag blev chockad över hennes inställning, men tror inte att det kan vara utbildningsavdelningens policy, och jag tycker att det verkligen undergräver det jag uppfattat som utbildningsminister Britt Lundbergs linje.
Siv Bäckman
Kultur- och utbildningsminister Britt Lundberg svarar:
Landskapsregeringens hållning är att arbeta för att vi har en hög utbildningsnivå på Åland och att tillse att våra ungdomar har tillträde till ett rikt utbud av utbildning på svenska. Landskapsregeringen skall inte vara med och styra om våra studerande skall välja att studera på Åland i Sverige eller Finland eller annat land . Universiteten och högskolorna runt om oss konkurrerar med kvalitet och popularitet om de studerande. Vart man söker sig är ungdomarnas eget val.
Jag kan inte kommentera vad någon annan framfört i telefon. Det som beskrivs är inte landskapets policy.
Sveriges regering införde 2010 nya tillträdesregler till svenska högskolor . Ett meritvärderingssystem där studerandenas betyg för studier i relevanta ämnen skulle ges extra poäng vid ansökan. Det rör sig i första hand om matematik och moderna språk. Eftersom den svenska regeringen bedömde att de inte kunde meritvärdera de utländska studerandenas studier skapades en utlandskvot. Åland anhöll och förhandlade om att få ett undantag från utlandskvoten. Förhandlingarna gav resultat och undantaget beviljades. De åländska studerandena meritvärderas från och med denna höst.
Sverige har utsatts för hård kritik för det nya systemet. Inom det nordiska samarbetet har hävdats att införandet av en utlandskvot strider mot nordiska överenskommelser. Det har också höjts röster mot att det nya antagningssystemet strider mot EUs fria rörlighet.
Sveriges regering fattade därför ett nytt beslut i slutet av oktober i år. I det beslutet gav regeringen Högskoleverket i uppdrag att i samråd med Verket för högskoleservice utarbeta föreskrifter om hur betyg från utländsk gymnasial utbildning ska värderas så att sökande med sådana betyg kan konkurrera på likvärdiga villkor i samma urvalsgrupper som sökande med betyg från svensk gymnasial utbildning. Det nya systemet skall införas hösten 2012.
Landskapsregeringen agerade omedelbart och uppmärksammade Sveriges regering om Nationernas förbunds beslut från juni 1921 där det särskilda ansvar som Finland och Sverige har för att garantera oss vår självstyrelse, dess svenska språk, kultur och lokala sedvänjor. Vi har även uppmanat regeringen att i samband med de nya föreskrifterna beakta de behov av tillträde till högre utbildning på svenska som det åländska samhället har. Vi upplyser i brevet även om att 70 % av våra ålänningar som studerar på högskolenivå väljer att studera i Sverige. Vi har även varit i direktkontakt med företrädare för den svenska regeringen. Vid nordiska rådets session har de åländska representanterna både formellt och informellt fört fram Ålands speciella behov av svenska studieplatser.
Vid de nordiska utbildningsministrarnas möte den 8 november 2010 var jag med och diskuterade frågan med mina nordiska kollegor och framförde vår hälsning än en gång till den svenska regeringen. Vi har försäkrats om att förändringen som nu görs skall leda till att alla behandlas lika och att det inte kommer att missgynna Åland. Vi har även framfört en begäran att få vara delaktiga i arbetet med att ta fram de nya föreskrifterna. Landskapsregeringen följer aktivt arbetet och tar varje tillfälle i akt att bevaka våra ungdomars möjligheter att ha ett brett utbud av studieplatser på svenska.
Britt Lundberg
