DELA

Viktigt val för Åland

På söndag är det presidentval – vem skall jag rösta på?

Det brukar sägas att statsöverhuvudet är Finlands och Ålands president, och det säger en del om hur man på Åland ser på presidenten och vilken tilltro man har till ämbetet, långt större tilltro än till statsrådet. Vad beror det då på att presidenten är så betydelsefull för Åland, och varför är det så viktigt att jag röstar. Finlands president gavs vid självstyrelsens tillkomst i Genève 1921 en mycket viktig roll, den som ytterst avgjorde om åländska lagar kunde träda ikraft eller inte. Den rollen kunde ges åt Finlands president eftersom presidenten hade en så stark ställning i landets statsskick.

Ursprungligen
garanterades självstyrelen av den klagorätten till Nationernas förbund eller internationella domstolen i Haag. När klagoinstrumenten efter andra världskriget försvann fick presidenten egentligen en ännu viktigare roll i självstyrelsesystemet. Och presidenterna har hittills tagit det ansvaret och förstått att slå vakt om självstyrelsen. Varje president har med tiden vuxit in i rollen som självstyrelsens garant och förstått vikten av vara bra insatt i åländska frågor. Det har kanske just därför visat sig vara till stor nytta att ha en f.d. justitieminister som president. Visserligen har alla presidenter vuxit in i rollen, men det är ändå en fördel att ha en president som från början känner väl till denna presidentens viktiga roll.
Bara en gång i historien har Finlands president fört en lag som stiftats av riksdagen till Högsta domstolen för prövning om riksdagen hade hållit sig inom sin lagstiftningskompetens, och det var en kvinna som vågade sig på den manövern. Det har inte visat sig vara en nackdel att vara kvinna i det här sammanhanget, tvärtom.

Många i Finland förstår inte det här med självstyrelse och tror att Åland är en del av Finland precis som vilken annan landsända. När man skall argumentera i sådana fall har det visat sig vara bra med internationella jämförelser och det har också de som förstått självstyrelsens innersta väsen förstått. De har t.o.m. förstått att man kan använda sig av Ålands självstyrelse i andra internationell sammanhang. För detta ändamål är det till stor fördel med en president som har internationell erfarenhet, och det har nog i det här valet samtliga kandidater vill jag påstå, förutsatt att man räknar det nordiska samarbetet till internationellt samarbete, och det borde man inte göra. Det nordiska samarbetet är för Åland en hemmamarknad, en inrikesfråga. För ingen är det nordiska samarbetet så viktigt som för Åland, ingenstans är förståelsen så stor som här.

Hur är det då med svenska språket. Det är självfallet ingen nackdel om presidenten har svenska som modersmål, men det viktigaste är att ha förståelse för Ålands självstyrelse som bygger på att ålänningarna garanterades att för alltid förbli svenskspråkiga om de så vill, och ha alla kontakter till riket på svenska. Det gäller alltså att vara säker på att den man röstar på är en stark föregångsfigur på det här området.

Hela Ålands självstyrelseordning är en form av minoritetsskydd, och skall man vara beredd och stå på barrikaderna och slåss för en minoritet då kan det vara bra att ha erfarenhet av minoritetsfrågor. Så här kunde jag fortsätta och kretsa kring den åländska självstyrelsens alla stöttestenar, och det är ur åländsk synpunkt det absolut viktigaste att välja en president som känner till Ålands självstyrelse i detalj, som är beredd att stå på barrikaderna för att försvara den, som är beredd att lyfta fram den som exempel i på den internationella arenan, att i det sammanhanget vara beredd att tala om det som fungerar bra såväl som det som man misslyckats med. En president som har en öppen inställning till att utveckla självstyrelsen på samma sätt som är fallet i andra länder. En president som har en sådan utrikespolitisk och försvarspolitisk insikt att Ålands självstyrelse kan passas in i det sammanhanget, en internationell brobyggare såväl som någon som med kraft kan företräda Finland i alla sammanhang. Vi skall ha en president som i ekonomiska och andra problematiska sammanhang skall kunna ena landet med den begränsade makt presidenten numer har. När inte makten längre finns gäller det att ha förmågan att använda andra förmågor.

Vad drar vi för slutsats av det här? Presidenten skall ha erfarenhet av internationellt samarbete, ha goda insikter i självstyrelse och minoritetsfrågor, gärna erfarenhet av internationell krishantering, vara beredd att stå upp för Ålands självstyrelse, vara nordisk, europé och van att röra sig på ett globalt plan.
När det inte gått att få förståelse för de åländska frågorna hos regeringen i Helsingfors har det alltid funnits en utväg, man kunde ringa Kekkonen och så ställde han allt till rätta. Den tiden är tyvärr till ända. Det går inte längre att ringa till Kekkonen, han svarar inte och just därför är det så viktigt att just du går och röstar på någon som blir en bra president för Åland på söndag.
Elisabeth Nauclér
Riksdagsledamot