Vi tar steg framåt!
Det finns de som säger, och det är många, att #Metoo är en revolution.
Ett uråldrigt maktmönster som blottar könsmaktsordningen har blivit synligt och rämnar.
Revolutionen som började på andra sidan Atlanten i Hollywood spred sig som en global löpeld från kontinent till kontinent, från bransch till bransch, från yrkesgrupp till yrkesgrupp. Även i Svenskfinland och på Åland har underskrifter och vittnesmål samlats. Det är förfärande historier, med en glidande skala av övergrepp från tafatt tafsande till våldsamma våldtäkter, ibland på barn. Snabbt, snabbt samlades berättelserna, namnunderskrifterna och vittnesmålen ihop.
Dammen brast faktiskt, i en tsunami av plågsamhet. Men där fanns också styrka och kraft, systerskap, gemenskap, mod, tröst och framför allt hopp.
Vi tar steg framåt, det blir bättre. Ingen ska få definieras varken som objekt eller med någon slags dubbelbestraffning som ett offer med ett livslångt kors att bära.
Det finns många fördelar med att leva och bo i ett litet samhälle men också nackdelar. Det ska vi vara varse och fullt medvetna om.
Tystnadskulturen kan bli extra stark i mindre samhällen när alla känner alla, när sammanhangen är små. För att nå förändring behöver kvinnor och män förändra tillsammans, gå sida vid sida. I debatten som rasat, böljat fram och tillbaka, har en del män slagit i från sig. Det angår inte mig.
De män som sysslar med sexuella trakasserier är en minoritet men det är en ganska stor minoritet. Har man en dålig kvinnosyn när man är 18, har man det med stor sannolikhet också när man är 38 och 68.
Det är här ansvaret kommer in att säga stopp, att bryta mönster och tystnadskultur.
Det är ett faktum som jag diskuterat med många manliga vänner under hela hösten och vintern. Det som ofta kommit upp är att man varit tyst när man behövt tala och markera. Nej, alla män ska inte känna skuld men man ska känna ansvar.
Hur går vi vidare? Det första som är värt att nämna är långsiktigheten i det pågående jämställdhetsarbetet. Det är ett arbete som pågått under många år, som är kunskapsbaserat och strukturerat. Som exempel kan nämnas projekt inom barnomsorgen som integrerar genus och jämställdhet samt projekt om jämställd och jämlik fritid.
För första gången har våld i nära relationer undersöks och kartlagts med hjälp av ÅSUB. När det gäller #Metoo-problematiken planeras kompetenshöjande insatser genom fortbildning för myndigheter och kommuner.
I år inleds ett 5-årigt projekt i grund- och gymnasieskolan samt fritidssektorn för att fortsätta med attitydskapande mot stereotypa könsnormer och sexuella trakasserier i ord och handling.
Ytterligare pågår ett arbete med att revidera och förnya grundskolelagen och läroplanen.
Ett viktigt instrument i det förebyggande arbetet. Den stora skillnaden gör #Metoo när det gäller att förändra attityder. När vi förändrar våra attityder förändras samhället i grunden.
Det pågår en hoppfull utveckling hela tiden.
Tänk bara hur vi förändrat vårt tankesätt när det gäller hbtqi-frågor, barnaga och rökning på restauranger.
Jag själv, vad kan jag göra? Jag har en dotter och två söner. Jag försöker uppfostra dom till starka, självständiga individer och speciellt sönerna till moderna, jämställda och jämlika män
KATRIN SJÖGREN (lib)
lantråd
